Genium, andra reflektioner.

Ok, vi fortsätter med problemen 🙂

Men först en liten film där allt fungerar ganska perfekt.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=-JQgBvkcG_M&w=400&h=229]

Det ser så bra ut när allting bara fungerar, och jag ville börja att visa denna då jag tror att med en annan fot och möjligen med OPG avstängt kan det vara så här bekymmersfritt.

Men sanningen är nog tyvärr lite mer som följande film:

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=jkifJP8YJwQ&w=400&h=229]

Som ni ser blir det snabbt problem om man har lite mer brådis, eller om OPG hindrar leden från att räta. Jag kan även tala om att det krävs inte många trappsteg innan det börjar göra ordentligt ont i stump, höft och rygg. Det kanske även finns de som tycker jag tränat för dåligt, men jag har gått ordentligt i trappor innan detta och tror inte många hunnit gå mer med Genium på de dagar jag hade på mig. Valde dessutom att ta bilderna sista dagen jag hade leden.

Här kommer även lite bilder…

Altså det är riktigt tråkigt att denna funktionen inte är 100% men samtidigt är det så himla coolt att den finns… Att kunna gå upp i trappor… Förutom den goa träningen är bara sååå häftigt… Typiskt en sådan sak man liksom tänkt man aldrig skall kunna igen.

Så vi var givetvis tvungna att testa på slänten… Här är första försöket som också visar på OPG problemen och problem med extension vid isättning. Men jag har inte testat funktionen i (hal) slänt innan.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=rARyMmOQPBE&w=400&h=229]

Efter lite träning så lyckades vi fånga detta…

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=zh8iBWr3Pw8&w=400&h=229]

Ganska coolt men kanske inget man egentligen använder annat än för träning.

Bilder:

Ok ett annat problem var frigången som blev lägre och lägre ju fortare man gick som det kändes. Helt ok på asfalt eller så, men med minsta lilla hinder, gräs, skor i hallen etc väldigt irriterande.

Bildserien nedan visar hur man knappt får frigång på en vanlig gräsmatta om man går normal promenadtakt.

Jag hoppas detta var en inställningsmiss, och inte hur funktionen var tänkt. Variabel hastighet är jättebra, men den tjänar inte mycket till om jag snubblar på sandkorn 🙂

Genium… Mjukvara… Tankar…

Dyslexi status: ej rättad.

Kanske hinner jag med detta innan op 🙂

 

Ok så det här får bli en serie av slutledningar. Jag tänker börja med det som jag upplevde som problematiskt för att sedan avsluta med det positiva. Det är i alla fall planen.

I denna första delen kommer jag att prata om mjukvaran, och även om jag är programmerare och arbetar med datorer och IT så har jag inte någon full insyn i den information och parametrar mjukvaran har tillgång till. Utan ni får anta att jag gissar mycket. Samtidigt vet jag att de har tillgång till exempelvis gyroskop och accelerometer i leden, ger inte dessa tydliga nog mätvärden kanske man skall ha en bättre kvalitet, speciellt i en så kostsam led.

Mjukvaran som jag här börjar med, är det jag är mest besviken på som en ren förvarning. Detta innebär inte att den är dålig… Det är den inte… Bara att JAG tycker man inte ansträngt sig tillräckligt.

Nu låter det som om jag skall vara jättekritisk 🙂 Vi får se.

Otto-Bock verkar tycka att mjukvaruutveckling är alldeles för kostsamt för att vara något som de skall hålla på med. Detta är intrycket jag får utav att prata med dem, de ursäkter de har gällande smartphones och möjligheterna för brukare att själva påverka mjukvara och parametrar i denna. Detta var exakt samma med C-Leg. Och med C-Leg tog det flera uppdateringar innan den började dra nytta av tekniken och faktiskt vara till nytta efter sin potential.

Jag vet faktiskt inte riktigt vad problemet är för Otto-Bock, men en stor del av rädslan som hindrar dem att faktiskt utnyttja tekniken och ge användarna frihet… Tror jag ligger i rädslan att bli stämda för att grejerna inte är säkra nog… Amerikanskt trams…

Trams säger jag… Fast jag vet att dessa lederna till stor del är till för att ge en daglig trygghet. Anledningen till denna inställning hos mig är att lederna har möjligheten att vara så mycket mer för så många fler. Denna rädsla/ovilja att använda tekniken gör att målgruppen blir typ äldre som inte riktigt vågar men vill vara aktiva, eller nyamputerade som ännu inte lärt sig gå med och lita på sina proteser. Men även dessa kommer känna sig begränsade så fort de börjar lita på protesen. Nu kan man ju hoppas att Otto-Bock kommer ikapp med mjukvaran så som de till viss del gjort med C-leg… Det är bara tråkigt att det känns ofärdigt… Och så undrar man ju vad det är för några de provar ut detta på, samt hur engagerade eller vilket ekonomiskt utrymme programmerarna får.

Ok, nu när ni tycker jag är så där otroligt orättvis och inte kommer med något konkret… Så får jag väl erkänna att det är mycket en känsla, men ni skall också veta att den magkänslan har varit med i dator och IT världen under lång tid… Inget av de företagen jag arbetat på hade satsat på mjukvara med denna känslan, då hade man utvecklat själv istället… Önskar jag kunde det… Få specarna, api:er och rätt att knappa själv… När jag snackade sniffa och hacka blev de smått nervösa mina OT/OI 🙂

Men ovan till trotts finns det konkreta problem att ta upp också.

  • Under tiden jag hade leden slutade fjärren flera gånger att fungera, och man fick ta sig till sin laddare som turligt nog resettade leden på något sätt när man kopplade i och ur den.
  • OPG läget kände inte av lutningar vilket gjorde att i vissa lutningar (plant för mig) stal mer energi från din gång än vad som behövdes. Och därmed motverkade brukarens gång och syftet att vara energibesparande.
  • Inställningsmöjligheterna var fler för brukaren via fjärren… Enormt bra tänkt… Men de påverkade nästan ingenting… Bara ett mycket begränsat omfång som knappt märktes… Inte oväsentlig förbättring men kan definitivt göras bättre.
  • Nedstigningar för trappor och backar verkade helt likgiltig till vilken hastighet brukaren försöker hålla. Eftersom de då skriver att leden skall klara detta, innebär det med all sannolikhet att de parametrarna är för begränsade för att vara till någon nytta.
  • När man begränsar till för programmerade program, är det oerhört frustrerade att man inte kan ändra dessa själv eller få det gjort remote. Jag får normalt komma in ganska snabbt men även att vänta en vecka för att få en felaktig inställning ändrad är riktigt kass. Jag är definitivt av den åsikten att brukare med viljan skall få ställa in sin egen led. Det finns ingen anledning att inte få detta. Man kan ha sparade inställningar att återgå till om det blir fel, eller få en fil från sin OT/OI. Enligt min erfarenhet är dessutom OT/OI inte bättre på att bedöma många av dessa än jag själv… Med en reservation, de kan bedömda att den resulterande gången blir rätt, och det är jätteviktigt för ditt välmående… Då är lösningen att låta patienten ställa in/ändra utifrån en grundkonfiguration till något som känns rätt och sedan säga… Detta känns bra, kan vi ta en tid och finjustera för gångens/slitagets skull… Om man inte ger brukaren tillgång att ställa in leden så begränsar man denna att utnyttja den efter sina förutsättningar… Och större delen av upplevelsen blir att ha en otymplig betongfot inte den befrielse man sett fram mot. Exakt detta problem har jag haft med C-Leg flera gånger… Den blir fel inställd.. Kan vara småsaker…men som gör att man väljer att gå med ett annat ben… Vissa väljer t.o.m. kryckor då benet känns för begränsande… Helt fel när det skall vara tvärt om, men ingen brukare vill känna sig mer handikappade än de upplever sig själva.

    Jag förstår att detta kanske är en väldigt liten del av brukarna som vill ha den kontrollen, men samtidigt har leden potentialen att förbättra livet, höja aktivitetsnivån och livskvaliteten för så många fler om man valde att ge tillgång till detta. Dessutom hade det lett till betydligt mer input, användningsområden och i slutändan en långt bättre led med fler möjligheter. Något som även de som inte vill ändra tjänat på.

  • Att gå upp för trappor och forcera hinder, låter jättebra på pappret. Men för mig var det väldigt svårt att få fram detta läge. Dels på grund av foten (trias) misstänker vi, men samtidigt är den godkänd för Genium. Dels på grund av att OPG motverkar funktionen som inte verkar gå igång om inte leden sträcks ut ordentligt först. Hela denna funktionen borde byggas om för att på ett mer naturligt sätt känna av acceleration och pisksnärt. Dessutom borde extension underlättas i slutfasen av steget, vid hälisättning.
  • Sedan har vi stödet vid stillastående, detta skall låsa leden i ett böjt läge för att ge möjlighet att belasta leden i ett mer naturligt läge. Detta läget fungerar i sig lysande, men släpper vid minsta rörelse. Minsta rörelse som t.ex. När man belastar leden.. Då det släpper 8 gånger av 10… Uppenbarligen inte färdigutvecklat.
  • Backa… Jo leden skall möjliggöra att backa till skilnad från C-Leg som kunde gå in i swingfasen om man trampade på tårna… Tja… Genium är inte bättre än C-Leg, visserligen går den inte in i swingfasen men den ger ingen hjälp att hålla emot heller… Ingen låsning. Och eftersom det är i stort omöjligt att gå på tårna när man backar… Drar något med protes är det nog mest något som är bra på pappret och ingen riktigt provad eller genomtänkt funktion… Borde dock vara lätt att rätta till.

Detta var de exempel jag kunde koma på rakt av… Kanske går in och fyller på efterhand.

Inga av dessa sakerna är heller svåra att rätta till ”tror” jag men samtidigt så tokigt att de nått produktion. Och det är sådant som får en att undra hur detta testas, hur kompetenta de som testar och utvecklar är. Men jag tror mer det har att göra med företagets kreativitet, policy och rädslor att göra.

För min del vill jag ha en led som hjälper mig gå, på alla sätt och i alla miljöer som jag väljer. Givetvis vill jag att den skall vara säker också så gott det är möjligt… Men säkerhet på bekostnad av vilken livskvallitet vill jag skall vara mitt val… Vill jag vara helt säker kan jag ju ligga kvar i sängen.

Jag är onekligen lite trött på att man inte ser och fokuserar på möjligheterna med tekniken, utan bara fokuserar på säkerheten oavsett vad det kostar i frihet. Samt att man inte anammar en nyfiken skaparglädje hos såväl ingenjörer, programmerare och brukare. Vem vet vad leden egentligen kunde bidra till och vara om man inte bara satsade på att den skall vara säker för dem som ”vill” känna sig handikappade.

Nu har jag varit sträng 🙂 oavsett ovan så säger min erfarenhet att Otto-Bock får rätt på detta nu när den kommit ut på marknaden. Nu får ju riktiga brukare chansen att använda, ge input och så vidare. Det är också så att leden börjar generera inkomster och med det kommer viljan och ansvaret att fixa till de fel och barnsjukdomar man inte brytt sig om tidigare.

Genium är på många sätt trots ovan bättre än C-Leg ändå eftersom den tänker så mycket snabbare. Tror visserligen inte det är mjukvaran utan hårdvaran… Men nu tillbaka på C-Leg känns den långsam och osäker i sina beslut och reaktioner… Det finns inga nackdelar med Genium däremot fördelar och ett hopp om att den skall bli mycket mer.

 

Genium… Första försöken..

Det var en stor skillnad även med de första stegen, min inställning på C-Leg var att få tyngdpunkten bakom hälen då C-Leg annars sparkar tillbaka lite hårt och motarbetar gången. Med Genium flyttade de åter fram tyngdpunkten, men denna leden arbetade på ett helt annat sätt. Man kunde helt lita på att den fångar en utan att sparka tillbaka. Känner att jag får göra lite illustrationer för att förklara detta senare. Känslan var dock mycket mjukare och man förlorar mindre energi i sina steg.

Bild 4 och 5 är de där detta händer.

Med C-Leg flexade också knäet men när du började rulla in över foten och tyngdpunkten förändrades fick du en kraftfull smäll tillbaka i motsatt gångriktning.

Med Genium fångas du av ett styvare motstånd och ges en mjuk övergång till rakt ben.

En sak jag noterade senare när jag var ute med hunden var att jag fick ingen frigång nästan alls, och fastnade i det höga gräset hela tiden. Tror detta är en inställningssak för J från Otto-Bock sade att det skulle upplevas bättre än C-Leg… Får ringa om det imorgon. Nr 1-2 illustrerar detta

Det känns även som att ju fortare man går desto mer distinkt stöd får man av leden… Har inte beslutat ännu om det är bra eller dåligt. Men det kan möjligen också vara en anledning till problemen i gräset.

I övrigt har jag mestadels gått runt här hemma och försökt öva in de nya funktionerna, och känt mig som John Cleese i silly walks.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=IqhlQfXUk7w&w=400&h=229]

Hunden gillade inte detta och morrade var gång hennes konstiga husse snubblade förbi henne i köket 🙂

Roligt.. Prova Genium!

Otto-Bock hade fått ett återbud på att provgå med Genium. Det innebär att jag nu får tillfälle att prova denna redan på Torsdag.

Vet ni vad som är ännu häftigare… Jag har möjlighet att ha det över en träningsweekend det är hur coolt som helst.

Vi har även pratat om en ny fot och jag hoppas de får hem den till dess. Det vi pratat om är en Triton där min OT vill köra 3C60 och jag 3C61 då den har bättre dämpning. Vilket är det jag framförallt är ute efter jämte nuvarande fot som ger för hårda stötar. OT skulle se om vi kan prova bägge.

Jag hoppas kunna skriva mer om bägge dessa intressanta delar och hoppas verkligen de är så bra som alla säger. Kanske kan jag ta med mig video utrustning på träningen och klippa ihop lite.

Några önskemål om vad som skall testas utförligt?

Amputee sports clinic 2012

Dyslexi status: ej rättad.

Jag måste erkänna att jag har riktigt svårt för att besluta vad jag tyckte om sammankomsten.

Det var mycket intressant och väldigt roligt att träffa medamputerade. Samtidigt upplevde jag mycket som lite torftigt, men är förmodligen lite färgad av datorvärlden.

Jag blev lite besviken på att det inte fans möjlighet att prova på olika leder och löpare fötter, det borde inte ha varit några problem för tillverkarna att ha tekniker och utrustning med sig för att låta oss prova. Snarare verkade utställarna aningen apatiska och mest sitta av dagen. När jag var framme och tittade på utrustning var det ingen som pratade med mig självmant. Össurs utställningspersonal var alla nyanställda och saknade kunskap om produkterna, de bad att få återkomma om de flesta frågor vilket väl är ok… Men nog kunde väl Össur förväntat sig några avancerade frågor. Otto-Bock hade kunnig personal på plats samt två brukare, en underbensamputerad och en lårbensamputerad med Genium. Men jag var fortfarande besviken på att det inte gick att prova Genium och sport hjälpmedel. Killen med Genium var duktig och jag tror han var klart snabbast på hinderbanan, men leden såg inte ut att hjälpa han mycket på hinderbanan. Såg mest stelt ut, men o andra sidan var hinderbanan inte utformad för att utmana proteskontroll… Vilket också kändes konstigt. Centri fick jag inte ens kontakt med, var ingen som såg ut att jobba med montern de gånger jag var där. Pratade däremot med Helene Ripa lite som jag tror är demo person/sponsrad av Centri.

Jaja… Det var det jag tyckte var sådär.

Helene Ripa var talare och jag tyckte verkligen hon utstrålade de bästa egenskaperna hos en protesbrukare. Se möjligheter och lösningar, använda alla egenskaper att göra allt hon ville. Uppfinningsrikedom, målinriktning, envishet och ilska 🙂

Det var jätteroligt att prata med de andra medamputerade och träffa några jag bara har kontakt med över nätet. Det var också så jätteroligt och inspirerande. På internet i grupperna är det lätt att bara det jobbiga kommer fram, men det finns riktigt duktiga brukare som lyste igenom här. Jag fick även under uppvärmning/gympan klara bevis på hur dålig min kondis är 🙂 så det får bli betydligt mer arrobisk träning för mig framåt. En sprang trots att han precis börjat gå utan kryckor, fick ont efteråt men vilken kämpe 🙂 en annan sprang lopp som lårbensamputerad för första gången och det såg riktigt bra ut. Andra mer vana var väldigt snabba och smidiga, klart imponerad och inspirerad 🙂

Det var också roligt att träffa Leif från KFA om än kort 🙂 blir väl mer på årsmötet om jag kan ta mig dit.

Sammanfattningsvis tror jag att jag vill säga som så, att det finns en hel del som kan bli bättre. Men dessa träffarna är både viktiga och roliga, om vi så bara suttit och pratat hela dagen så hade det varit nog för att göra det värdefullt och intressant.

Vill även tillägga att cykelförbundet hade med sig cyklar man kunde få prova till skilnad från de andra.

Vad jag vill se i framtiden…

Dyslexi status: ej rättad.

Ja det är ju lätt och säga att saker inte är bra nog, men att istället försöka vara kreativ och peka på saker som kan vara intressant.

 

Detta blir inte en lista i ordning, utan bara en flytande brainstorm…

 

Mindre leder, detta gör att de lättare går att anpassa till långa stumpar utan att sticka ner/ut, samt att frigång blir bättre.

 

Leder som styrs av muskelsensorer, själv har jag knäskålen kvar och tror definitivt det går att skapa sensorer som styr en led. Tror det går för vanliga höftledsamputerade med, kanske med mätningar av andra muskler.

 

Vattensäkrade delar, jag tycker alla delar skall vara vattensäkrade alltid, finns ingen anledning att inte kunna använda din vanliga protes som badprotes. Tycker helt enkelt inte det borde vara svårt att tillverka. ( har samma åsikt om mobiltelefoner/pads.

 

Mobil,Pad styrda, varför tjafsa med olika lagrade program när vi kan programmera om benet med vår telefon? Detta borde inte vara något problem ens på nuvarande leder. Tänk att bara kunna ladda ner ett nytt program från tillverkaren via internet, istället för att behöva ha en tid hos din tekniker. T.ex. Om du skall åka skidor, cykla, dansa…

 

Avläsa delarnas hälsa via nätet, om vi nu ändå kopplar våra mobiler så borde vi kunna läsa av ledens hälsa, batteritid, servicebehov, etc. Via mobilen, vi borde också kunna välja (opt-in) att skicka data till tillverkaren antingen vid tillfällen vi väljer eller kontinuerligt.

 

Om leden tappar ström eller slutar fungera måste vi kunna välja ”halta hem” läge så att vi slipper gå med en stel pinne i två veckor på semestern för att strömmen inte var kompatibel på hotellet. (Det hände mig med C-Leg när jag var iväg en vecka och mobilladdaren förstörde laddnings funktionen första natten, fick bli stilla hela veckan)

 

Säkerhetsfunktioner som går i sönder innan patienten gör det som jag tog upp här om dagen i en annan post. Det är inte acceptabelt att vi skall ha högre skadorisk vid fall bara för att man inte kan bygga in brytpunkter. Som jag ser det kan man lätt bygga in mekaniska ”brottstycken” som går att på plats laga eller trycka samman igen. Så skadas inte patienten av hävarmseffekten och kan enkelt gå där ifrån igen omskakad men utan ambulanstur med månader av rehab. Även detta har jag råkat ut för.

 

Dra upp, jag vill se leder/funktioner som drar upp foten. Många gånger är vi med protes mer betjänta av att foten lyfts än att den pendlar. Jag är inte säker på att jag vill bli av med pendel funktionen. Men jag vill definitivt se arbete mot en kombination. Detta hade varit mycket smidigare i terräng ex. högt gräs, och speciellt då när man springer (kan jag tänka mig har ju inte sprungit)

 

Jag vill se ett större urval av kosmetik, det är ganska klart för mig att många av oss känner oss fångna för att våra ben helt enkelt ser för hemska ut. Jag skrämde en flicka på min sons förskola här om dagen när jag lyfte byxbenet så hon sprang iväg, vit i ansiktet.

Självladdande leder, det finns redan ryggsäckar som laddas med kinetisk energi och det borde ju inte vara en stor sak att få n protes att ladda sig själv… Kan man tänka.

….

 

Kommer nog på mer och detta kanske blir en serie. Men nu är det sängdags.

X3 nästa generation Genium kanske?

Dyslexi status: Ej rättad.

Läste precis denna artikel om en led från Otto-Bock som heter X3. Jag har tidigare läst om en led de kallat X2 och som i allt liknar den Genium som nu är på väg ut på marknaden.

Läs nedan med insikten att jag inte har någon handson (legson) erfarenhet av någon av dessa leder förutom C-Leg.

C-Leg

Bild lånad från Otto-Bock.

De stora nyheterna med Genium jämte C-Leg är batteritid och att den nu klarar av att gå upp för trappor. Skulle nämnt vattentålighet också då det hade varit ett stort plus för mig, men då de säger vattenstänk vet jag inte hur mycket det är värt.

Det jag saknat rakt av i Genium är att man inte talar om terräng utan endast trappor, det låter för mig som om man inte programmerat intelligent utan endast för en specifik miljö. Det innebär inte att det inte fungerar i terräng utan endast att brukaren får hittar genvägar att lura mjukvaran där denna kunnat hjälpa till. Det ligger lite i linje med vad jag känt begränsar C-Leg så jag kanske är färgad av den erfarenheten. Dvs, leden begränsas av mjukvaran inte av leden i sig.

När jag pratar om begränsningar så pratar jag med en önskan av snabbare utveckling. Det är värt att påpeka att detta är de smartaste och bästa leder på marknaden i min kännedom. De är de bästa hjälpmedel en lårbens-/knä-amputerad kan ha för att förebygga skador och smärta, samt det som var viktigast för mig, att gå bättre. Javist, jag vill se mer framsteg snabbare men leder som C-Leg och Genium är de bästa som fins just nu.

I artikeln ovan finns en del intressanta citat:

”The X2 and X3 evolved from the C-leg, which uses hydraulic cylinders to control the flexing of the knee.”

Det låter för mig som att det är sannolikt att X2 är Genium och att X3 är en efterföljare eller versionsgörbättring. Någon nämnde att Genium har motorer, jag har inte läst något om detta och ser hydraulikfokusen som en fördel. Däremot har Össur ett motoriserat knä för den intresserade.

”The C-leg costs the military between $18,000 and $20,000, he said.”

Intressant, jag hadde gissat att det kostar runt 180 tKr.

”The X2, which costs the military about $32,000 each, also allows the user to traverse obstacles, Fergason said.”

350 tKr är det pris jag hört för Genium så det låter lika. Intressant är att de här pratar om hinder, dvs. Inte endast trappor.

”The key advantage of the X3 is it is waterproof up to one meter for 10 minutes, he said.”

Ok här kommer lite riktigt godis, något många väntat länge på. Det käns som om man satsat på en lägre IP6? klassning, men jag hoppas de kör fullt ut på IP67.

Jag ser mycket fram emot denna version som löst nästan alla de stora problemen som jag ser med C-Leg.

Egna funderingar:

Jag måste säga att jag tycker utvecklingen går på tok för långsamt 6 år för att få till att vi skall kunna gå upp i trappor och få vattenskydd? Käns som något som skulle varit i beta modellen av C-Leg i mina öron. Det är dessutom ofattbart att man fortfarande snackar ”antal program”. I mitt huvud räcker det med att den kan hålla ett program i minnet. Sedan skulle man få ett app till sin smartphone med alla tänkbara andra aktiviteter anpassade till våra variabler. Så att vi lätt kan ändra med bluetooth mellan cykling, skidåkning, skating, snabb/långsam gång, springa, etc. Idiotiskt att vi skall behöva åka in och programmera om något som kan pogrammeras om med bluetooth. För en produkt på 180 tKr känns det som en smal sak att ta fram en ordentligt flexibel mjukvara. Det får en att fundera, vad håller de egentligen på med när de utvecklar dessa leder. I artiklen får man ju uppfattningen att de går till vilka längder som helst för sina skadade hjältar och för att bekosta utveckling med Otto-Bock.

6 år utveckling med militär hjälp… för bättre batteritid, vattenskydd och att protesen böjer sig inför ett trappsteg? Kanske ett samarbete med Nokia, Apple eller Koenigsegg hade varit bättre tror inte de klarat hålla sin marknad med den nivån av framsteg/innovation.

Är det verkligen bara jag som tycker det är konstigt?

Dessutom 170 tKr mer per knäled… Skönt att ha kunder som säger innan förhandling att inga summor är för stora för våra hjältar.

Vill avsluta med att återigen påminna att jag inte har någon förstahandserfarenhet av lederna eller av utvecklingsprocessen inom Otto-Bock.

Fler länkar:

https://mrmc.amedd.army.mil/index.cfm?pageid=media_resources.articles.next_gen_prosthetic_knee

http://www.oandp.com/articles/2011-01_01.asp

Bra film om Genium

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=LPxRrgyN0OI]

Krig är ju skitbra och nyttigt … eller?

Detta inlägg är inga färdiga tankar och jag har inte tagit ställning i några av de djupare frågorna. Snarare kände jag att det var en intressant tankelinje som jag ville skriva av mig.

När jag satt och surfade information om nya tekniker, leder och fötter på internet så gick tankarna osökt till krig. Varför? Jo för att väldigt mycket av utvecklingen är inriktad på att laga trasiga soldater. Notera att ingen pratar särdeles mycket om civila offer utan mestadels handlar artiklar om att återinsätta soldater i aktiv tjänst. Det hela är lika skrämmande som intressant att tänka på. Jag är inte för krig på något sätt eller form. Ett enda barn som förlorar livet, sina älskade föräldrar eller syskon är för mycket för att motivera någon egentlig förbättring av mitt handikapp. Dock är det onekligen så att krig idag för tekniken framåt i hastigheter som inte uppnåtts utan att politiker känt sig skyldiga inför dessa skadade soldater. Om detta faktum inte var nog så har vi de klassiska affärsreglerna – tillgång och efterfrågan. Ju fler som är amputerade desto större är marknaden för delar.

Priserna då, följer de dessa regler? För mig tycks det inte så. Det känns som om man i dessa tider kan sätta hur höga priser som helst för sina leder och delar. Dessa skuldtyngda samhällen är villiga att betala vad det kosta vill, och jag gissar att jämte de summor man lägger på själva kriget så är detta väl bara en bråkdel. Min oro är då istället vad som händer med alla de som står vid sidan om. Vad händer med oss som är amputerade utan att ha varit ute och skjutit och trampat på bomber? Det finns ju inga skuldkänslor för oss som gör att någon vill gräva i sina fickor. Om man dessutom bor i ett land som inte har någon förkärlek till att fara runt med vapen i olika delar av världen, då finns det inte pengar att lägga på våra delar.

Betyder detta då att vi kommer närma oss ett uland för amputerade? I grupper jag är med i så är det många som får avslag på proteser för att de är för dyra trots att de skulle vara till stor hjälp både för höjd livskvalitet men även för att minska smärta och förslitning.

Är detta rätt? Jag har svårt att tycka att det är det.

Jag tycker att länder som väljer att kriga skall ta hand om sin personal och rätta till skador som de orsakat. I denna åsikt omfattar jag civila de skjutit och gjort handikappade likväl som de egna skadade.

Vad har företagen som tillverkar delarna för ansvar? Kan man räkna med att de skall tänka på mer än att tjäna pengar? Visst flera av dem har säkert gjort imponerande insatser i 3-e världen men inte är det några moderna proteser de får tillgång till! När jag tittar på filmer (som nedan) och bilder så ser det ut som proteser jag hade på 70 talet.

Titta på dessa två videos om människor som blivit amputerade i krig. Två helt skilda ortoped tekniker och organisationer och väldigt skilda världar.
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=uHrXhS2sFoU] [youtube http://www.youtube.com/watch?v=bicyWRy0pkQ]

Och vi andra hamnar helt enkelt mitt emellan.

Detta är ingen politisk blogg, och det är inte mitt mål med inlägget. Jag har inga egentliga synpunkter på krig annat än att jag inte tycker om det och vad det utsätter människor för. Detta tror jag dock de allra flesta är överrens om. Jag är inte insatt nog att göra djupare analyser även om jag kanske tenderar att lita mer på t.ex. Moore än Bush.

Snarare så är det en tanke som gnagt i mig de senaste dagarna efter mitt informationsletande. I längden så kommer vi alla att få ta del av dessa fördelar och den mer avancerade tekniken. Precis som det var med teknik vi idag använder som många gånger utvecklades under rymdracet och det kalla kriget i form av material och så.

Men jag kan inte säga att jag är emot att sjukvården konfronterar priserna och inte går med på vilka priser som helst men de måste ta och anstränga sig att faktiskt diskutera och försöka pressa priser. Kanske borde de förhandla centralt och köpa in större kvantiteter, jag vet inte men nu känns det som om det bara hanteras med vänsterhanden.

Det som däremot slog mig är att någon borde tvinga de som för krig att ta hand om skadade på bägge sidorna. De borde åläggas att betala för samma kvalitet av teknik för de civila i krigsdrabbade områden som de gör till sina egna soldater. Tillverkarna borde likaså engageras i lidande utanför de som betalar mest.

Kanske det till och med kunde vara mer lönsamt, även om priserna per produkt skulle behöva gå ner markant så måste ju marknaden mångdubblas. Det vill säga om man faktiskt har som mål att ta hand om alla som behöver. Funderar, borde inte produkterna också bli bättre med bättre hållbarhet då det måste tas hänsyn till andra förhållande, väder, sand brist på ström etc.

Är det att tänka för långt som brukare och patient? Skall man vara glad för det man får och inte tänka längre? Var det inte därför man ville ändra handikapp (cap in hand) till funktionshindrad?

Ibland får man bara sådan lust att skruva av sin egen protes och skicka ner den till något barn som har hela livet framför sig bara det får hjälp.