Genium… Stegräknare… Skryt

Dyslexistatus: ej rättad.

Tittade precis till stegräknaren på Geniumknäet jag testar. Jag har gått 16000 (32000 för tvåbenta) steg sedan jag fick det. Vilket innebär att benet hade gått ca 110000 sedan servicen innan jag fick det. Servicen är gjord i januari 12:e.

Nu funderar jag… Knäet är uppbokat konstant av aktiva brukare som får ha det i två veckor var… Med lång väntetid. Det ger ett genomsnitt på ca 6000 steg per vecka, 12000 per brukare.

Då kommer jag fram till att redan efter tre dagar måste jag vara en av de mest aktiva (på att gå) som använt denna led… Skitroligt för mig.

Men samtidigt vad tråkigt… Att de som säkert precis som jag spänt ser fram emot att testa leden inte orkar/kan gå mer… Hur kan de då förväntas utvärdera den på denna korta tid… Jag känner att jag bara börjat lära mig den efter 16000 steg.

Skall i alla fall försöka få upp stegen vad jag kan… 220 000 hade varit skoj men troligen orealistiskt… 200 000 kanske går 🙂 Den skall in igen den 21:e.

Crossnature dagen igår.. Lördag

Dyslexistatus: ej rättad.

 

Cecilia Nordin, som är före detta gymnast och nu jobbar på Team Olmed som ortopedingenjör har ett brinnande intresse för träning och då speciellt crossnature.

 

Cecilia har försökt få kontakt med amputerade för att testa Crossnature på som träningsform, eftersom jag gillar att vara i naturen och gärna röra mig i den som träning, hoppade jag på detta.

 

Som det begav sig blev det endast jag som kom, de andra hade alla fått förhinder. Altså hade Cecilia endast en överviktig 40åring med förslitningsskador att testa på :^)

 

Jag gjorde mitt bästa att vara representativ för gruppen amputerade, och försöka hitta de svårigheter andra kan ha… Med olika leder och rörlighetsnivåer. Kände dock att jag kanske är mer van att röra mig ute i ojämn terräng än många andra. Jag tror många är rädda att ge sig ut själva och osäkra på sin egen förmåga, givetvis inte alla men de som kanske tjänat mest på det Cecilia vill göra.

 

Här försöker jag dra ner en lyktstolpe.

(Tanken var att sätta mig på huk och sedan upp igen.)

 

 

 

 

 

 

Målet var att titta på olika övningar, se vilka som fungerar, vilka man kan göra lite annorlunda och vilka som inte fungerar. Jag tror bara vi hittade en som inte riktigt fungerade, och en som var lite krånglig… Menså är jag inte direkt vig 🙂

 

Putta omkull träd var en poppis övning med, som kunde träna flera muskler. Här tror jag det är mest Triceps, axlar och mage.

 

 

 

 

Jag tog med två olika proteser, dels Genium och dels en ointelligent led så vi fick provat bådas möjligheter och begränsningar.

 

Det var en lång härligt tuff, rolig och intressant dag. Jag anlände till Visingsö vid 10 tiden och vi började med lite kaffe och hemagjorda energikakor, samt nötter och torkad frukt.

 

Sedan begav vi oss ut i ett skogsparti i närheten och gick en rask runda komma igång, jag använde stavar. Sedan testade vi många tränings övningar utan att köra fullt, men blev ganska trött ändå 🙂 Vi avslutade med en ny promenad runda tillbaka.

 

Vi åt middag och åkte på lite sightseeing medan vi smälte maten.

 

Med tanke på min naturliga fallenhet för läsning och rättstavning var detta nog det tuffaste passet.

 

 

 

 

Sedan körde vi lite träning till i slutet på sightseeingen, i skogen vid en ruin, jagade träd… Eftersom de envisades med att stå still så fick vi välja nya att jaga så fort vi fångat ett… Det fick up pulsen igen. Så körde vi tillbaka, fylde på dricka och körde till en annan skog där vi nu gjorde ett mer koncentrerat försök på ett fullpass. Nu intoducerade Cecilia lite olika tekniker att öva spring på, även för mig utan fjäderfot. Samt ett tufft pass enligt Tabata metoden… Här blev jag totaltrött och superslut i musklerna.

 

Efter dagen så måste jag säga att jag tycker träningsformen är mycket tilltalande för mig som gillar att vara ute i naturen. Men jag tror även att nästan alla nvåer av rörlighet kan dra stor nytta av träningen. Utan atörre anpassning kan personer i olika nivåer träna tillsammans och få stor nytta av träningen allihop… Samtidigt får man en naturupplevelse, något jag tror alla kan suga energi ur för några extra repetioner och sinnesro.

Bäst att verkligen se till att trädet ligger ner, de är inte halt lätta att välta. Tränar här också olika, men just på bilden ser det ut som bröst.

 

 

 

 

 

I efterhand… Idag söndag, känner jag mig fortfarande fulständigt slut i kroppen… Inte konstigt efter att ha tränat en hel dag 10-16… Men jag har ingen direkt träningsverk… Kan knapt komma ur stolen men ingen träningsverk, det är en ny känsla för mig. Jag hade visserligen inga större problem att gå nästan en mil idag 🙂 … men utan träning och lunchpaus mitt i.

 

Är någon intresserad av att testa kan jag rekommendera Cecilia, och ni bör kunna nå henne på hennes site http://www.campvisingso.se/ , hon håller även events och träningar för icke amputerade… Så ta chansen att Bli ordentligt slutkörd 🙂

 

Min videokamera hade tyvärr strulat, men jag skall filma lite när jag får mitt program som Cecilia ville jag skulle köra. Hon skulle även skicka lite bilder hon tog, så jag klistrar nog in några här när de kommer.

 

Genium… Första försöken..

Det var en stor skillnad även med de första stegen, min inställning på C-Leg var att få tyngdpunkten bakom hälen då C-Leg annars sparkar tillbaka lite hårt och motarbetar gången. Med Genium flyttade de åter fram tyngdpunkten, men denna leden arbetade på ett helt annat sätt. Man kunde helt lita på att den fångar en utan att sparka tillbaka. Känner att jag får göra lite illustrationer för att förklara detta senare. Känslan var dock mycket mjukare och man förlorar mindre energi i sina steg.

Bild 4 och 5 är de där detta händer.

Med C-Leg flexade också knäet men när du började rulla in över foten och tyngdpunkten förändrades fick du en kraftfull smäll tillbaka i motsatt gångriktning.

Med Genium fångas du av ett styvare motstånd och ges en mjuk övergång till rakt ben.

En sak jag noterade senare när jag var ute med hunden var att jag fick ingen frigång nästan alls, och fastnade i det höga gräset hela tiden. Tror detta är en inställningssak för J från Otto-Bock sade att det skulle upplevas bättre än C-Leg… Får ringa om det imorgon. Nr 1-2 illustrerar detta

Det känns även som att ju fortare man går desto mer distinkt stöd får man av leden… Har inte beslutat ännu om det är bra eller dåligt. Men det kan möjligen också vara en anledning till problemen i gräset.

I övrigt har jag mestadels gått runt här hemma och försökt öva in de nya funktionerna, och känt mig som John Cleese i silly walks.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=IqhlQfXUk7w&w=400&h=229]

Hunden gillade inte detta och morrade var gång hennes konstiga husse snubblade förbi henne i köket 🙂

Genium dag

Sitter just nu och väntar på att få prova Genium och se hur den fungerar. De håller på att ställa in den och sätta på den på min hylsa. När John från Otto-Bock berättade om den blir man både inspirerad och förväntansfull. Så mycket teknik och tanke bakom den. Riktigt spännande.

Förutom allt annat behövs nu längre inte något långt avkänningsrör, och OT har nu möjlighet att sätta på adaptrar etc. mer fritt under leden. Detta kan vara som stötupptagare, adaptrar för att vrida… Men jag förutsätter även att det innebär ett friare val av fötter utöver Otto-Bocks egna…

En sak jag inte tänkt så mycket på är Geniums möjlighet att anpassa sig efter hastighet… Men det är faktiskt något riktigt intressant när man tänker på det. Jag var ju ute och gick 1.5 mil i helgen med vänner och noterade följande.

  • Jag gick i min normaltakt snabbare än dem (de hade barn med). Dvs den takt som kändes bäst.
  • Jag kunde inte lätt gå i kapp dem om de hamnade före, eftersom jag inte kunde öka min hastighet mer än marginellt. Oavsett kondition.

Jag har också märkt att jag inte längre kan gå fort nog för att få upp pulsen utan måste normalt göra extra övningar med jämna mellanrum. Med stavar funkar detta bättre då jag får mer ansträngning i samma hastighet.

Nähä… Hoppas de kommer med leden snart 🙂 skriver mer senare.

Storm i ett vattenglas…? Tror inte det.

Känner mig lite modstämd och nere idag. Skall på röntgen imorgon. Normalt brukar jag få röntgen och sedan tid med läkaren. Dessutom när jag pratade med läkaren sist så var allt så positivt. Jag kunde ha samma läkare som kände till mig som ortopedläkare och de tog på sig ansvaret för mina remisser. Jag var ju så jätteglad efter det samtalet den 11:e April, då vi även sade att vi ses vid nästa röntgen så pratar vi remisser då.

Nu har jag inte fått någon läkartid till besöket imorgon… Så jag ringde till sjukhuset och undrade om de missat det… Nej läkaren hade inte skrivit något om besök… Va? Vad har han skrivit då?

PL: Tid till röntgen… Pratat med H…. D…. vi har ansvar för remisser… Vidare kontakt med patienten sker brevledes…

Är det bara jag som tar sådant här som att de inte alls vill ta ansvar? Att de helt enkelt försöker fly undan diskussion och bryta ner patientens vilja…

Jag tycker detta är skithemskt och dåligt… Nu har jag ju inte fått ett nej eller så… Men jag får ju inte ens pressentera mina behov som överrenskommet.

Inte får man komma fram i tel heller, och sekreteraren ville inte ge en telefontid…

Åka dit och kampa i väntrummet?

Eller överreagerar jag…? Kanske han tänker att det inte är något att tjafsa om – klart han skall få remisserna… Men efter allt slingrande vågar man ju inte tro det.

SKIT!

Lägesrapport..

Lite tråkigt att jag inte känt mig ha tid att blogga. Det har faktiskt hänt en hel del roligt. En del jag inte ens kan prata så mycket om.

Status först, träningen går lagom bra… Inte super men helt ok. Cyklingen känns som om den gör nytta på kondisen. Har även skaffat en personlig instruktör ”app” i iPaden för träning hemma. Ganska kul men gu’ vad slut man blir på bara 5-10 min 🙂

Håller på med en ny comunity site för amputerade… Skall bli riktigt roligt att se vad den kan få för bemötande. Finns ett tydligt sug efter det men det är svårt att få folk att engagera sig i administration av den… Vi får se… Skall göra lite instruktions videos så kanske det släpper.

Axeln… Nu har de beslutat att det som är fel och hindrar mig att sova med smärta går att avhjälpa med en operation. De skall korta av nyckelbenet… Låter lite ruskigt… Tänk om det försvårar användandet av kryckor i framtiden… Men det trodde inte doktorn och jag får ju lita på honom.

Nya hylsan har fungerat utmärkt 🙂 har nu fått en likadan till badprotesen. Lagom till det börjar bli dags för kajakande. Ett stort problem just nu med badprotesen är att Otto-Bock inte släppt någon klädsel till leden ännu. Och allt är väldigt lätt för barnen att skada sig på just nu när vi leker i vattnet… Läskigt. Speciellt när det blir dags för sjö och hav där det är mer grumligt än i badhuset. Badhuset är visserligen läskigt med… Trängsel och fler barn man måste akta än sina egna.

Det var vad jag kunde komma på nu innan jag somnar… Hoppas hinna fler artiklar i helgen. Är du amputerad och vill hjälpa till med en site som moderator… Hör av dig.

Annars ha en underbar helg 🙂

Nervös förväntan :)

Dyslexi status:ej rättad.

Imorgon är det Amputee Sports Clinic i Jönköping, och jag ser fram mot detta jättemycket. Jag har aldrig varit med på något sådant och många aspekter av detta gör mig faktiskt nervös.

Jag har många förhoppningar och förväntningar, främst så hoppas jag då veta mer om att springa. Men skall även bli både spännande och roligt att träffa andra amputerade. Jag har ju varit ganska ensam i min värld som amputerad och aldrig tidigare varit med på aktiviteter där det fins andra. Det gör det hela lite nervöst för mig av den enkla anledningen att mina ursäkter ställs mot väggen. Nu upplever jag inte att jag har några direkta ursäkter, men det är just det en sådan här dag kan visa 🙂 Både roligt och skrämmande… Ursäkter förresten, med detta menar jag eventuella ”Det kan inte jag för att jag har protes.”. Sådana har jag lärt mig fins både medvetna och omedvetna. För mig är det nog omedvetet invanda, det har hänt flera gånger att jag lärt mig att något inte fungerar för länge sedan. Men med ny teknik så fungerar det visst och detta blir lite av en överraskning för mig.

Och då kom vi direkt in på en annan förväntning och även intresse… Teknik, jag hoppas verkligen att få se och känna på nya tekniska lösningar. Leder, fötter och annat sådant och höra tankar om utveckling, framtid och forskning… Vad intressant 🙂 Tänk om någon har med sig 3D scanner och skrivare för att visa hur man kan skapa kosmetik… Men skall nog hålla igen lite på förväntningarna här, så jag inte blir besviken.

Har skrivit en första lista på vad jag vill ha med, men måste köpa shorts… Det är nog smidigare inne än mina långa utebyxor. Dessutom nu när fokus skall vara på att sporta med protes 🙂

Jaha, tillbaka till jobb och förberedelser.

Ha det gott så länge och hoppas vi ses där.

 

Telefonsamtal, läkaren.

Anteckningar under dagen…

Sitter just nu och väntar på samtal från ortopedläkaren som jag hade vid mitt benbrott… Inte den som opererade mig, för han slutade, utan den som tog över.

Jag bad om en telefontid för att jag är lite orolig att titan-spiken rör på sig. Dessutom sade min ortopedtekniker till mig att fråga om det var säkert att springa efter benbrottet.

Förutom detta vill jag veta hur det fungerar med remisser nuförtiden… Innan var det bara att prata med OT (ortopedteknikerna) så fixade de detta med läkare etc… Men det är tydligen inte så längre… Min sista remiss fick jag av denna läkare, men i remissen skrev han något liknande ”I fortsättningen får patienten gå via allmänsjukvården.” vilket är lite absurt och låter kostsamt eftersom det ändå måste vara en ortopedläkare som sätter sig in i mitt fall och bedömer behovet. Man vill ju ha en kontakt som känner till en så att det är lite smidigt och man får rätt hjälp.

Just nu behöver jag remiss på en protes för att kunna springa. Dessutom har de sagt till mig att det börjar bli dags att titta på att byta ut min C-Leg. Om man då tittar på Genium så går den tydligen att springa med också… Vet inte om det var för att motivera… När jag läst om just springa verkar Total-Knee vara att föredra, jämte C-Leg men Genium är ju smartare… kanske mer info om det på Amputee Klinik nu till helgen. Jag vill i alla fall veta hur jag skall bära mig åt med remisserna.

Vad mer då? Förutom detta så har jag funderat på att skriva ner min historia. Problemet är att jag nog har en väldigt romantiserad vy av de tidiga åren och är inte helt säker på vad som är sant. Samtidigt som jag tror mig ha glömt bort de besvärliga bitarna. Så jag har bett far och mor skriva ner vad de kommer ihåg. Jag har fått min mors sammanfattning, men far ville nog hellre bli intervjuad. Nu vet jag bara inte hur jag skall sammanfatta det till en historia, vilket är mitt mål… Typ saga… Så det är anledningen, bland annat till min frånvaro från bloggandet… Man måste ju få tänka ibland, kan ju inte bara skriva om trädgård och träning…

Uh… Träning… Vad jag har halkat efter igen, och med all god mat och kalas i påsk blev viktresultatet värre än julens bakslag. Så nu blir det maxfokus i sex veckor om mitt mål på -10 skall fungera… Hmm… Är ju -12 nu. 🙁

Ja… Ja… Amputee Sports Clinic kan nog ge en nytändning också. Skall bli roligt att vara med. Har ju alldrig varit med på sådant  så det är riktigt spännande. Spännande att se ny teknik, leder ed mera samt att träffa alla människor.

…tick…tack…

Kl. 14:00 till 16:00 skulle jag vara beredd med mina frågor etc. Kl 15:30 hämtar jag ju barn… Sköt på hämtningen av barnen till fördel för samtalet när det drog ihop sig. Dock ringde ingen doktor. Fick hämta barnen med hjärtat i halsen att jag skulle få samtal med två skrikande barn i baksätet… Men hör och häpnad barnen var som små ljus hela vägen… ingen doktor ringde… Först halv fyra kom samtalet, vilket visst var bra men samtidigt hade det varit såååå mycket bättre att veta mer exakt när de skulle ringa.

Jag är glad i alla fall. Jag gillar den doktorn – tycker han är tydlig och säger som saker är utan att linda in dem onödigt. Mitt problem har bara varit att ingen verkar vilja ta ansvar för remisser. Inte för att det blivit något problem ännu. Utan för att det blir ett orosmoment… Onödigt.

I vilket fall så skall det ej vara några problem med spiken, den skall inte lossna och benet skall vara minst lika hållbart som innan brottet (vad det nu innebär, men låter bra). Han föreslog dock att kalla till kontroll och röntgen för att vara helt säker. Bra!

Remisser – han sade att det handlade om ekonomi och därför var så krångligt. Han bad att få återkomma om vem som har/tar ansvar. Jag fruktade ännu en långkörare med en massa konstigheter. Doktorn återkom dock efter ca 15 min och sade: ”Sprang på vår protesansvariga och det är vi som ansvarar för dina remisser. Så det är bara att få din OT att skriva vad du behöver så tar vi det sen.”

Vi kom överrens om att jag skulle be mina OT skriva ned vad mitt behov är och vad exakt de behöver remiss på. Så kunde vi ta det när jag är på återbesök vid kontrollröntgen.

Det innebär att jag har lite tid på mig att diskuttera alternativen med mina OT och hoppas att vi tycker lika. Hade dock velat prova springande innan, så man vet ifall det passar mig innan man låser upp sig. Kanske det finns möjlighet på Amputee Clinic.

Ett steg i taget 🙂 men jag är SÅ GLAD att läkaren sade att de ansvarar för remisserna. Han känner ju till mig och jag upplever honom som bra. Antar att det är ganska svårt för någon som inte har det behovet att förstå hur beroende man är av dessa remisser och att det fungerar smidigt. Det är så mycket som är avvägt på dem genom vilka konsekvenser det får… Vilken aktivitetsnivå man kan ha… Vilken förälder man skall kunna vara… Hur man skall kunna sköta trädgård, jobb, semester… Allt är så beroende på hur kontakten med vården fungerar. Utan rätt remisser fungerar vardagen intet. Nu har det inte varit ett problem för mig… Men det har varit ett stort orosmoment, speciellt sedan OT inte kunde ombesörja det och doktorn skrev det där med ”allmänsjukvården”. Även om det inte är klart med något på långa vägar så vet jag i alla fall vem jag skall prata med nu…

SÅ HIMLA GLAD!!!

Trädgårdsdag

Idag var det dags att ta hand om trädgården lite till. Riktigt kallt idag – ca 4c i vinden, men jag kom ut i alla fall – om än lite mer påpälsad.

Tänkte jag skulle få i ordning innergården, som behövde högtryckstvättas (plattor). Det tog betydligt längre tid än vad jag hade tänkt mig. Gjort 1/3.

Hur fungerar det för er med trädgårdsarbete och protes? För min del får jag vara lite extra uppmärksam då det ibland förefaller lättare att få ont och skav. Vet inte om det är för att det är mindre rytmiskt och stumpen därmed rör sig mer inne i hylsan. Förra året var lite jobbigt. Varje gång jag klippte gräset blev jag sittnde i några dagar med skav – tror det blir bättre i år då jag klarar att gå mycket mer igen. Men det vet man väl först när värmen kommer.

Ingen fara idag – så mycket höll jag inte på.

Med lunch och fika, träningslogg

Idag tog jag med mig lunch för att återinföra en paus på halva vägen så benet får återhämta sig lite. Det gick utmärkt och räknar man bort pauserna så var det den snabbaste tiden enligt RunKeeper.

6.5 km med stavar

1375 kcal enligt pulsmätaren

Satte mig på en idyllisk utsiktsplats och plockade upp min lunch – lyssnandes till fåglarna. Just som jag satte mig att äta…. Då kom en hel skolklass med barn. De störde mig väl inte men lugnet och det idylliska försvann lite 🙂 Jag åt upp och gick vidare…

Gick förbi en kompis som precis kommit hem från Spanien så det blev en snabb kopp ’kaffe på maten’ med… Två pauser… Rena slapperundan 🙂

Det kändes bra idag. Jag testade att köra en extra liner utan tätring inuti den andra och det var faktiskt riktigt bekvämt i C-Leg:ens stora hylsa.

Bra runda 🙂