Triton

Dyslexi status:ej rättad.

Triton 1C61 Vertical Shock – Your life. Your Adventure.

Triton Vertical Shock broadens the excellent functionality of the 1C60 Triton carbon fibre foot by an increased vertical shock absorption and torsion capability. The innovative design of the Triton carbon fibre foot allows a wide range of activities from daily life to leisure sports. The additional functions of Triton Vertical Shock allow the user improved adaptation to uneven terrain.

Vertical and torsion forces, which occur e.g. while doing sports activities are reduced effectively. The residual limb of the user is noticeably relieved. The compact design of Triton Vertical Shock allows the application also for users with longer limb length.

 

Japp, lite engelska där 🙂

Jag fick för lite sedan möjligheten att prova ovan fot, min OI hade beställt en sådan då min nuvarande fot är på tok för stum. Jag bad om 1c61 istället för 1c60 som har betydligt mindre dämpning. Ville ha maximal dämpning… Min OI var tveksam då han trodde den byggde för mycket… Dvs. Att den var för hög för att få plats under leden.

Tyvärr visade det sig att han hade rätt och den gick inte att ha samman med C-Leg 🙁

Men jag fick i alla fall möjlighet att prova då det inte skilde mer än att jag kunde utgämna skilnaden med att bara ha sko på ena foten.

Detta var en riktigt underbar fot, tyckte fortfarande att den var lite styv vilket gjorde att jag tror ändå jag valde rätt fot för mitt behov. Men styvheten känns kanske först efter några km om den är för hård eller ej.

Det jag däremot märkte riktigt tydligt var att foten hade en mycket bättre balans samt förmåga att fånga upp tokiga isättningar. Kändes t.o.m.som om man skulle kunna hålla balansen på ett ben med den. På ojämn mark måste den vara underbar.

Detta betyder att vi fick se till att beställa Genium, då denna är lite kortare. Så snart kan jag träna på att gå uppför trappor igen 🙂

Det kommer bli ett riktigt superben, det som är på gång. Måste bara få klart min viktminskning så att hylsorna stabiliseras också… Men det kommer.

Snart gått ner 15kg och det har inte gått ett år än… Ganska nöjd… Men det är 20-25 kg kvar också… Så ca två år till i samma takt… Det känns långt men tror inte man skall gå ned för fort heller… Det blir som det blir, bara fortsätta vara aktiv och äta mindre.

Det är svårt att känna inspirationen att skriva just nu, det är så mycket på sommaren man vill hinna. Och med alla nya krafter efter axel operationen vill jag även jobba igen mycket i företaget. Hoppnas ni förstår och accepterar att det ibland blir långt mellan inläggen.

 

Träning, skav och annat.

Dyslexi status: ej rättad.

Det var ett tag sedan nu så jag kände att en uppdatering var befogad. Allt är fortsatt riktigt bra och jag har inte mycket att anmärka på just nu.

Axeln verkar läka bra och jag har inte mycket ont av den alls, igår provade jag att träna den… Vanligt pass men med färre eller inga vikter och färre repetioner. Var märkbart svagare i armen men det betyder nog bara att den behöver läka lite till… Inte blev jag särskilt öm nu dagen efter så jag kan nog köra på mer t.o.m. Har semester en vecka nu så det blir nog efter, om jag inte tar med TRX eller kör crossnature pass.

Gång: jag har nästan lagt om helt till gym nu, dels på grund av att hylsan igen passar sämre (viktminskning/omfördelning) och jag får mindre skav på gåband… Även om det är tråkigare 🙂

Cykel: har cyklat plant eller fram och tillbaka till gym, men inte vågat mer då jag vill ha kontroll på hur mycket jag anstränger axeln.

Övrig träning, har beslutat att jag åter skall bygga upp en muskelreserv. Dels för att gå ner i vikt i längden, men även för att lättare hålla vikten utan att behöva hålla igen hela tiden. Och dels för att jag faktiskt gillar att träna igen, har kört ca 2t 6d/v nu ett tag och det känns riktigt bra. Så fort axeln e helt ok skall jag köra på ordentligt igen. Tänker variera med gym, crossnature, hijking och kajaking för att inte bli uttråkad. Tänker dessutom träna mer kropps styrka och airobiskt… Än punktträning muskel träningen jag tränade förr när jag byggde.

Protesmässigt:

Just nu har jag mestadels problem med passform och glapp i hylsan som orsakar skavsår. Detta beror på att stumpen fortsätter ändra form med träning och viktförändring.

Jag har även problem med att jag får ont i stumpen då min protes är för styv och stötarna blir för hårda… Hoppas få den nya foten snart… Fattar inte varför sådant skall dröja flera månader 🙁

Ovan medför även att jag översträcker den friska foten och får ont i tårna då jag försöker kompensera.

Har heller inte fått skyddet till min badprotes så den är fortsatt farlig för barnen när jag badar med dem 🙁 måsta vara ett halvår snart jag väntat på det.

Vet det blev lite gnälligt där men allt i allt fungerar det mesta riktigt bra 🙂 och jag bara längtar till jag kan träna ordentligt igen.

 

Trevlig midsommar på er!

 

Blandat… Uppdateringar och glömt..

Dyslexi status: ej rättad.

Hur långt gick jag då… Med Genium.. Jag lyckades få ihop 45 000 steg dvs. 90 000 om man räknar två ben. Riktigt stolt över det trots att jag inte nådde målet. Med tanke på att låneleden i sig bara gått 110 000 steg sedan Januari när jag fick den.

Axeln… Efter bedövningen släppte kändes det om om jag hade varit med om en boxningsmatch… Axeln i sig kändes bra men med fläskläpp, med tandmärken, rejält ont i nacken och yrsel/ illamående som satt i kändes det inte skoj. När jag ringde till sjukhuset för att höra vad som hänt mig under operation… så bara skickade de mig mellan avdelningar i växeln, med meddelande typ… Det är inte vi, det får du fråga läkare… Jag bara opererar du får fråga narkos… Etc.

Det hala gjorde mig bara ännu mer orolig och jag började inbilla mig att de tappat mig… Då de fortsatte nolla mig fram och tillbaka ringde jag för att få någon annan att kolla jag var ok till vårdcentralen… De tyckte jag var löjlig… Det var klart att inget hänt mig… Och det visste min själ de… De hade mycket mer erfarenhet än mig…

Det hela var riktigt surrealistiskt och jag blev bara mer orolig… Som tur är har jag en mycket kunnig läkare som är kompis och som jag kunde ringa. Han förklarade att inget av symptomen var konstiga. Eftersom de gör operationen med mig sittande och då jag intuberas… Så måste de böja nacken bakåt i en onaturlig ställning, detta tillsammans med att läppen kan koma i kläm och att man ofta biter till i slangen… Det gjorde att allt var naturliga symptom.

Så tråkigt att ingen annan bara kunde förklarat detta för mig istället för att bolla runt mig och kalla mig löjlig.

Nu ringde faktiskt Operationsläkaren lite senare och frågade om jag fått svar, samt sade att de gärna ville kolla upp mig om jag hade fortsatta problem nästa vecka.

Jag bara tänker att så mycket oro som kunde undvikits med raka svar och ansvarstagande.

I övrig känns faktiskt axeln riktigt bra och rörlig… Gör ordentligt ont ibland, men som doktorn sade innan operation.. Inget jämte annat jag varit med om 🙂

Försöker hoppa över smärtstillande så mycket jag kan så jag känner hur mycket jag kan pressa användandet… men äter när jag behöver vara trevlig :)… Skall va med barnen och så.

Idag gjorde jag dock en ogenomtänkt miss… Tänkte jag kan ju fortfarande gå/vandra med axeln så jag fick med min syster på att gå lite Skåneled. Sällskap och som bonus någon som bär åt mig när jag inte kan ha ryggsäck. I vilket fall noterade jag inte att jag fick skav förrän det var för sent, förmodligen pga smärtstillande. Hade jag känt av det som jag brukar hade jag kunnat ändra lite på liner och så… Men men… Vi fick bryta efter dryga milen vilket är en ok sträcka i alla fall.

Lyckades komma upp i världsrankning av ca350 av 5000 vandrare på runkeeper… Vet inte vad det är värt men nog är det lite uppmuntrande 🙂

Just det… Min C-Leg började knaka och knäppa oroväckande så trotts att den är nyservad har jag nog lyckats slita sönder något igen.

Genium, samtal med Otto-Bock.

Otto-Bock tog kontakt med mig idag om mina funderingar runt Genium, riktigt trevligt att de har ett sådant engagemang. Det var mrT som via min OI bett mig ringa och diskutera mina funderingar.

(Konstigt hur det alltid är svårare att få fram allt viktigt i ett samtal, mycket lättare när man i lugn och ro sitter och dokumenterar sina tankar 🙂 Varför jag hänvisade även hit till min blog.)

I vilket fall så diskuterade vi flera av de punkter jag tagit upp här och vissa trodde till och med mrT att vi kunde lösa. Han var också inne på att byte till Triton foten mycket bättre skulle passa min aktivitetsnivå och skulle skicka delar till min OI så vi kunde prova detta… Dock på C-Leg inte Genium.

När det gällde OPG trodde mrT att jag missbedömde det lite och ifall man gjorde en test enligt följande… Satte en mätpunkt på ena axeln för att mäta hur mycket den rör sig upp och ner i förhållande till att röra sig framåt.. Så skulle man märka att mer energi går åt att färdas framåt än upp/ner rörelsen med OPG igång. Dock trodde han eftersom jag upplevde en kickback att man borde testa justera det lite. Detta hjälper de till med om och när det blir dags så att det blir rätt.

Trapp/Hinder funktionen skulle inte heller påverkas av OPG så som jag upplevt det…och trots att jag bestämt hävdade att jag tränat både mycket och ordentligt trodde mrT att det var just mer träning och att hitta rätt sätt som fattades. Det skulle inte heller behövas så kraftiga rörelser som jag gjorde för att aktivera läget.

Då det gällde mjukvara så fanns det visst buggar som skulle åtgärdas, och mycket av det jag tagit upp låg redan på programerarnas bord att försöka hitta lösningar på. Det var också så att de var tvungna att ta hänsyn till medicinska/kliniska regler i framtagandet av hjälpmedel. Jag förstod att min kritik kunde kännas lite orättvis utifrån det perspektivet. Men de tyckte inte att jag skulle tänka på det utan tog gärna åt sig av kritik och funderingar.

Frigång, mrT trodde att möjligen skulle jag ha en annan inställning på % vinkel. Men det handlar om säkerhet att veta var benet är när man trampar ner. Det som var lite problematiskt här var att det inte gick att ha olika vinkel i olika program, utan det i gåläget var det som gäller. Detta gör att det inte går att ha t.ex. ett program för terräng och ett för kontoret. Lite tråkigt. Andra alternativ var att det fanns ett ”dumt” gåläge som man kunde prova, men det lät inte riktigt intressant heller p.g.a. andra problem. Så att gå med en större vinkel kändes som mitt alternativ.

För övrigt pratade vi om en intressant springfot som manskruvar fast sulan på… Det känns betydligt säkrare än alternativet där det är en slipon, och betydligt bättre än att limma på som jag läst att de gjorde tidigare.

Otto-Bock hade även en springled på väg, utvecklad just för att springa med. Detta är något som saknats hos samtliga leverantörer och något jag tycker är både viktigt och intressant. Inte minst ur säkerhetssynpunkt, och bra att man nu satsar på att även hjälpa oss med ledbehov att springa. Tidigare har jag upplevt att fokus varit på underbensamputerade.

Vidare talade vi om klädsel på badprotes (3WR95) som också var på väg och mrT hoppades verkligen det kom nu under sommaren när man mest behöver det. Anledningen detta är viktigt för mig är inte för att se snygg ut. Utan för att både leden och benet är lätt för barnen att skada sig på när jag badar med dem.

Genium… Mjukvara… Tankar…

Dyslexi status: ej rättad.

Kanske hinner jag med detta innan op 🙂

 

Ok så det här får bli en serie av slutledningar. Jag tänker börja med det som jag upplevde som problematiskt för att sedan avsluta med det positiva. Det är i alla fall planen.

I denna första delen kommer jag att prata om mjukvaran, och även om jag är programmerare och arbetar med datorer och IT så har jag inte någon full insyn i den information och parametrar mjukvaran har tillgång till. Utan ni får anta att jag gissar mycket. Samtidigt vet jag att de har tillgång till exempelvis gyroskop och accelerometer i leden, ger inte dessa tydliga nog mätvärden kanske man skall ha en bättre kvalitet, speciellt i en så kostsam led.

Mjukvaran som jag här börjar med, är det jag är mest besviken på som en ren förvarning. Detta innebär inte att den är dålig… Det är den inte… Bara att JAG tycker man inte ansträngt sig tillräckligt.

Nu låter det som om jag skall vara jättekritisk 🙂 Vi får se.

Otto-Bock verkar tycka att mjukvaruutveckling är alldeles för kostsamt för att vara något som de skall hålla på med. Detta är intrycket jag får utav att prata med dem, de ursäkter de har gällande smartphones och möjligheterna för brukare att själva påverka mjukvara och parametrar i denna. Detta var exakt samma med C-Leg. Och med C-Leg tog det flera uppdateringar innan den började dra nytta av tekniken och faktiskt vara till nytta efter sin potential.

Jag vet faktiskt inte riktigt vad problemet är för Otto-Bock, men en stor del av rädslan som hindrar dem att faktiskt utnyttja tekniken och ge användarna frihet… Tror jag ligger i rädslan att bli stämda för att grejerna inte är säkra nog… Amerikanskt trams…

Trams säger jag… Fast jag vet att dessa lederna till stor del är till för att ge en daglig trygghet. Anledningen till denna inställning hos mig är att lederna har möjligheten att vara så mycket mer för så många fler. Denna rädsla/ovilja att använda tekniken gör att målgruppen blir typ äldre som inte riktigt vågar men vill vara aktiva, eller nyamputerade som ännu inte lärt sig gå med och lita på sina proteser. Men även dessa kommer känna sig begränsade så fort de börjar lita på protesen. Nu kan man ju hoppas att Otto-Bock kommer ikapp med mjukvaran så som de till viss del gjort med C-leg… Det är bara tråkigt att det känns ofärdigt… Och så undrar man ju vad det är för några de provar ut detta på, samt hur engagerade eller vilket ekonomiskt utrymme programmerarna får.

Ok, nu när ni tycker jag är så där otroligt orättvis och inte kommer med något konkret… Så får jag väl erkänna att det är mycket en känsla, men ni skall också veta att den magkänslan har varit med i dator och IT världen under lång tid… Inget av de företagen jag arbetat på hade satsat på mjukvara med denna känslan, då hade man utvecklat själv istället… Önskar jag kunde det… Få specarna, api:er och rätt att knappa själv… När jag snackade sniffa och hacka blev de smått nervösa mina OT/OI 🙂

Men ovan till trotts finns det konkreta problem att ta upp också.

  • Under tiden jag hade leden slutade fjärren flera gånger att fungera, och man fick ta sig till sin laddare som turligt nog resettade leden på något sätt när man kopplade i och ur den.
  • OPG läget kände inte av lutningar vilket gjorde att i vissa lutningar (plant för mig) stal mer energi från din gång än vad som behövdes. Och därmed motverkade brukarens gång och syftet att vara energibesparande.
  • Inställningsmöjligheterna var fler för brukaren via fjärren… Enormt bra tänkt… Men de påverkade nästan ingenting… Bara ett mycket begränsat omfång som knappt märktes… Inte oväsentlig förbättring men kan definitivt göras bättre.
  • Nedstigningar för trappor och backar verkade helt likgiltig till vilken hastighet brukaren försöker hålla. Eftersom de då skriver att leden skall klara detta, innebär det med all sannolikhet att de parametrarna är för begränsade för att vara till någon nytta.
  • När man begränsar till för programmerade program, är det oerhört frustrerade att man inte kan ändra dessa själv eller få det gjort remote. Jag får normalt komma in ganska snabbt men även att vänta en vecka för att få en felaktig inställning ändrad är riktigt kass. Jag är definitivt av den åsikten att brukare med viljan skall få ställa in sin egen led. Det finns ingen anledning att inte få detta. Man kan ha sparade inställningar att återgå till om det blir fel, eller få en fil från sin OT/OI. Enligt min erfarenhet är dessutom OT/OI inte bättre på att bedöma många av dessa än jag själv… Med en reservation, de kan bedömda att den resulterande gången blir rätt, och det är jätteviktigt för ditt välmående… Då är lösningen att låta patienten ställa in/ändra utifrån en grundkonfiguration till något som känns rätt och sedan säga… Detta känns bra, kan vi ta en tid och finjustera för gångens/slitagets skull… Om man inte ger brukaren tillgång att ställa in leden så begränsar man denna att utnyttja den efter sina förutsättningar… Och större delen av upplevelsen blir att ha en otymplig betongfot inte den befrielse man sett fram mot. Exakt detta problem har jag haft med C-Leg flera gånger… Den blir fel inställd.. Kan vara småsaker…men som gör att man väljer att gå med ett annat ben… Vissa väljer t.o.m. kryckor då benet känns för begränsande… Helt fel när det skall vara tvärt om, men ingen brukare vill känna sig mer handikappade än de upplever sig själva.

    Jag förstår att detta kanske är en väldigt liten del av brukarna som vill ha den kontrollen, men samtidigt har leden potentialen att förbättra livet, höja aktivitetsnivån och livskvaliteten för så många fler om man valde att ge tillgång till detta. Dessutom hade det lett till betydligt mer input, användningsområden och i slutändan en långt bättre led med fler möjligheter. Något som även de som inte vill ändra tjänat på.

  • Att gå upp för trappor och forcera hinder, låter jättebra på pappret. Men för mig var det väldigt svårt att få fram detta läge. Dels på grund av foten (trias) misstänker vi, men samtidigt är den godkänd för Genium. Dels på grund av att OPG motverkar funktionen som inte verkar gå igång om inte leden sträcks ut ordentligt först. Hela denna funktionen borde byggas om för att på ett mer naturligt sätt känna av acceleration och pisksnärt. Dessutom borde extension underlättas i slutfasen av steget, vid hälisättning.
  • Sedan har vi stödet vid stillastående, detta skall låsa leden i ett böjt läge för att ge möjlighet att belasta leden i ett mer naturligt läge. Detta läget fungerar i sig lysande, men släpper vid minsta rörelse. Minsta rörelse som t.ex. När man belastar leden.. Då det släpper 8 gånger av 10… Uppenbarligen inte färdigutvecklat.
  • Backa… Jo leden skall möjliggöra att backa till skilnad från C-Leg som kunde gå in i swingfasen om man trampade på tårna… Tja… Genium är inte bättre än C-Leg, visserligen går den inte in i swingfasen men den ger ingen hjälp att hålla emot heller… Ingen låsning. Och eftersom det är i stort omöjligt att gå på tårna när man backar… Drar något med protes är det nog mest något som är bra på pappret och ingen riktigt provad eller genomtänkt funktion… Borde dock vara lätt att rätta till.

Detta var de exempel jag kunde koma på rakt av… Kanske går in och fyller på efterhand.

Inga av dessa sakerna är heller svåra att rätta till ”tror” jag men samtidigt så tokigt att de nått produktion. Och det är sådant som får en att undra hur detta testas, hur kompetenta de som testar och utvecklar är. Men jag tror mer det har att göra med företagets kreativitet, policy och rädslor att göra.

För min del vill jag ha en led som hjälper mig gå, på alla sätt och i alla miljöer som jag väljer. Givetvis vill jag att den skall vara säker också så gott det är möjligt… Men säkerhet på bekostnad av vilken livskvallitet vill jag skall vara mitt val… Vill jag vara helt säker kan jag ju ligga kvar i sängen.

Jag är onekligen lite trött på att man inte ser och fokuserar på möjligheterna med tekniken, utan bara fokuserar på säkerheten oavsett vad det kostar i frihet. Samt att man inte anammar en nyfiken skaparglädje hos såväl ingenjörer, programmerare och brukare. Vem vet vad leden egentligen kunde bidra till och vara om man inte bara satsade på att den skall vara säker för dem som ”vill” känna sig handikappade.

Nu har jag varit sträng 🙂 oavsett ovan så säger min erfarenhet att Otto-Bock får rätt på detta nu när den kommit ut på marknaden. Nu får ju riktiga brukare chansen att använda, ge input och så vidare. Det är också så att leden börjar generera inkomster och med det kommer viljan och ansvaret att fixa till de fel och barnsjukdomar man inte brytt sig om tidigare.

Genium är på många sätt trots ovan bättre än C-Leg ändå eftersom den tänker så mycket snabbare. Tror visserligen inte det är mjukvaran utan hårdvaran… Men nu tillbaka på C-Leg känns den långsam och osäker i sina beslut och reaktioner… Det finns inga nackdelar med Genium däremot fördelar och ett hopp om att den skall bli mycket mer.

 

Genium… Första försöken..

Det var en stor skillnad även med de första stegen, min inställning på C-Leg var att få tyngdpunkten bakom hälen då C-Leg annars sparkar tillbaka lite hårt och motarbetar gången. Med Genium flyttade de åter fram tyngdpunkten, men denna leden arbetade på ett helt annat sätt. Man kunde helt lita på att den fångar en utan att sparka tillbaka. Känner att jag får göra lite illustrationer för att förklara detta senare. Känslan var dock mycket mjukare och man förlorar mindre energi i sina steg.

Bild 4 och 5 är de där detta händer.

Med C-Leg flexade också knäet men när du började rulla in över foten och tyngdpunkten förändrades fick du en kraftfull smäll tillbaka i motsatt gångriktning.

Med Genium fångas du av ett styvare motstånd och ges en mjuk övergång till rakt ben.

En sak jag noterade senare när jag var ute med hunden var att jag fick ingen frigång nästan alls, och fastnade i det höga gräset hela tiden. Tror detta är en inställningssak för J från Otto-Bock sade att det skulle upplevas bättre än C-Leg… Får ringa om det imorgon. Nr 1-2 illustrerar detta

Det känns även som att ju fortare man går desto mer distinkt stöd får man av leden… Har inte beslutat ännu om det är bra eller dåligt. Men det kan möjligen också vara en anledning till problemen i gräset.

I övrigt har jag mestadels gått runt här hemma och försökt öva in de nya funktionerna, och känt mig som John Cleese i silly walks.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=IqhlQfXUk7w&w=400&h=229]

Hunden gillade inte detta och morrade var gång hennes konstiga husse snubblade förbi henne i köket 🙂

Genium… nytt

 

Skall ta och reda ut lite av vad jag tidigare sagt om denna leden. Först tar vi nyheterna…

Föregångaren C-Legs stora fördelar är ju att microprocessorn styr hydrauliken så att den kan:

• Hissa ner dig för trappor.
• Ner i stolen när du sitter.
• Hjälper dig ner för lutningar.
• Fångar dig när du snubblar.
• Har flera lägen (beroende på version) så att du kan ha ett begränsat program för cykling, skidåkning… etc.

Med Genium får du utöver detta:

• Att den tillåter dig att gå upp för trappor och sluttningar, genom att reglera hydrauliken så att du får en kickback… eller kan göra en kickback för att få foten ur vägen när du lyfter stumpen.

• Den klarar även av att hjälpa till att hålla emot när du drar något tungt eller går baklänges, C-Leg kan om man har otur gå in i swingphase som innebär att den blir helt ledig vid rätt tryck på tårna. Det skulle innebära att du kan falla.

• Att tillåta dig stå och vila vid stillastående då den är intelligent nog att låsa när det behövs.

• Den klarar vatten, när jag träffade MrT från Otto-Bock så sade han 10 liter under 10 minuter, men jag tror klassningen de hänvisar till gäller lättare vattenstänk. Dock fick jag uppfattningen att de klarade denna klassning galant med goda marginaler.

• 5 dagar batteritid…. Nästan en veckas semester utan tillgång till ström… riktigt bra.

• Tyckte mrT sade att det fanns 5 program, men han var mycket otydlig när jag frågade om ifall det var fulla program eller om de bara innehöll utvalda parametrar. Så vi får tyvärr anta det senare.

För att vara lite mer teknisk eftersom jag vet att det finns läsare som är intresserade av tekniken så har Genium två nya tekniker att ta mätningar från. Dels ett gyroskop men även en accelerometer. Detta är intressant inte bara för befintliga funktioner utan även för kommande uppdateringars möjligheter eftersom utvecklingen inom mjukvaran också går framåt och uppdateras kontinuerligt.

Det är intressant att Otto-Bock inte tillåter interaktion med en smartphone, och när man frågar om det så svarar de… men vilken telefon skall vi bygga till då? Mitt svar är då alla! (menande, android, ios och blackberry). De svarar då men det kostar ju mycket att skriva till alla. Och då undrar jag… hur litet är nu Otto-Bock igen??? De är ju skitstora, de hade väl knappt märkt om de anställde en programmerare till vart system… Jaja det är ju bara ursäkter och dåliga sådana.

Nu kommer vi till det viktiga… Jag har ju snackat om att jag inte förstår prissättningen med så få förbättringar att det nästan kostar dubbelt så mycket som C-Leg… Men vet ni vad mrT sade en sak som fick mig att svänga på detta totalt… Nu kommer det, det stora försäljnings argumentet…

Genium har en garanti som sträcker sig 6 år… inte 3 år som C-Leg… det är väl otroligt… kan inte komma på en enda elektronisk eller mekanisk grej som har den typen av funktions garanti i mitt yrke.

X3 och X2 är inte och kommer aldrig vara menade för vanliga amputerade enligt mrT, de är endast för millitärt bruk. Om det skulle komma någon form av bättre vattenskydd så ligger det också minst 5 år fram i tiden enligt mrT. Vilket ligger i linje med hur Otto-Bocks utveckling varit så långt vad jag kan se.

Men som sagt, det viktiga i detta inlägg är garantitiden, det finns alltså ingen anledning längre att be om C-Leg. Genium är billigare för ditt landsting med tanke på garantitiden.

Telefonsamtal, läkaren.

Anteckningar under dagen…

Sitter just nu och väntar på samtal från ortopedläkaren som jag hade vid mitt benbrott… Inte den som opererade mig, för han slutade, utan den som tog över.

Jag bad om en telefontid för att jag är lite orolig att titan-spiken rör på sig. Dessutom sade min ortopedtekniker till mig att fråga om det var säkert att springa efter benbrottet.

Förutom detta vill jag veta hur det fungerar med remisser nuförtiden… Innan var det bara att prata med OT (ortopedteknikerna) så fixade de detta med läkare etc… Men det är tydligen inte så längre… Min sista remiss fick jag av denna läkare, men i remissen skrev han något liknande ”I fortsättningen får patienten gå via allmänsjukvården.” vilket är lite absurt och låter kostsamt eftersom det ändå måste vara en ortopedläkare som sätter sig in i mitt fall och bedömer behovet. Man vill ju ha en kontakt som känner till en så att det är lite smidigt och man får rätt hjälp.

Just nu behöver jag remiss på en protes för att kunna springa. Dessutom har de sagt till mig att det börjar bli dags att titta på att byta ut min C-Leg. Om man då tittar på Genium så går den tydligen att springa med också… Vet inte om det var för att motivera… När jag läst om just springa verkar Total-Knee vara att föredra, jämte C-Leg men Genium är ju smartare… kanske mer info om det på Amputee Klinik nu till helgen. Jag vill i alla fall veta hur jag skall bära mig åt med remisserna.

Vad mer då? Förutom detta så har jag funderat på att skriva ner min historia. Problemet är att jag nog har en väldigt romantiserad vy av de tidiga åren och är inte helt säker på vad som är sant. Samtidigt som jag tror mig ha glömt bort de besvärliga bitarna. Så jag har bett far och mor skriva ner vad de kommer ihåg. Jag har fått min mors sammanfattning, men far ville nog hellre bli intervjuad. Nu vet jag bara inte hur jag skall sammanfatta det till en historia, vilket är mitt mål… Typ saga… Så det är anledningen, bland annat till min frånvaro från bloggandet… Man måste ju få tänka ibland, kan ju inte bara skriva om trädgård och träning…

Uh… Träning… Vad jag har halkat efter igen, och med all god mat och kalas i påsk blev viktresultatet värre än julens bakslag. Så nu blir det maxfokus i sex veckor om mitt mål på -10 skall fungera… Hmm… Är ju -12 nu. 🙁

Ja… Ja… Amputee Sports Clinic kan nog ge en nytändning också. Skall bli roligt att vara med. Har ju alldrig varit med på sådant  så det är riktigt spännande. Spännande att se ny teknik, leder ed mera samt att träffa alla människor.

…tick…tack…

Kl. 14:00 till 16:00 skulle jag vara beredd med mina frågor etc. Kl 15:30 hämtar jag ju barn… Sköt på hämtningen av barnen till fördel för samtalet när det drog ihop sig. Dock ringde ingen doktor. Fick hämta barnen med hjärtat i halsen att jag skulle få samtal med två skrikande barn i baksätet… Men hör och häpnad barnen var som små ljus hela vägen… ingen doktor ringde… Först halv fyra kom samtalet, vilket visst var bra men samtidigt hade det varit såååå mycket bättre att veta mer exakt när de skulle ringa.

Jag är glad i alla fall. Jag gillar den doktorn – tycker han är tydlig och säger som saker är utan att linda in dem onödigt. Mitt problem har bara varit att ingen verkar vilja ta ansvar för remisser. Inte för att det blivit något problem ännu. Utan för att det blir ett orosmoment… Onödigt.

I vilket fall så skall det ej vara några problem med spiken, den skall inte lossna och benet skall vara minst lika hållbart som innan brottet (vad det nu innebär, men låter bra). Han föreslog dock att kalla till kontroll och röntgen för att vara helt säker. Bra!

Remisser – han sade att det handlade om ekonomi och därför var så krångligt. Han bad att få återkomma om vem som har/tar ansvar. Jag fruktade ännu en långkörare med en massa konstigheter. Doktorn återkom dock efter ca 15 min och sade: ”Sprang på vår protesansvariga och det är vi som ansvarar för dina remisser. Så det är bara att få din OT att skriva vad du behöver så tar vi det sen.”

Vi kom överrens om att jag skulle be mina OT skriva ned vad mitt behov är och vad exakt de behöver remiss på. Så kunde vi ta det när jag är på återbesök vid kontrollröntgen.

Det innebär att jag har lite tid på mig att diskuttera alternativen med mina OT och hoppas att vi tycker lika. Hade dock velat prova springande innan, så man vet ifall det passar mig innan man låser upp sig. Kanske det finns möjlighet på Amputee Clinic.

Ett steg i taget 🙂 men jag är SÅ GLAD att läkaren sade att de ansvarar för remisserna. Han känner ju till mig och jag upplever honom som bra. Antar att det är ganska svårt för någon som inte har det behovet att förstå hur beroende man är av dessa remisser och att det fungerar smidigt. Det är så mycket som är avvägt på dem genom vilka konsekvenser det får… Vilken aktivitetsnivå man kan ha… Vilken förälder man skall kunna vara… Hur man skall kunna sköta trädgård, jobb, semester… Allt är så beroende på hur kontakten med vården fungerar. Utan rätt remisser fungerar vardagen intet. Nu har det inte varit ett problem för mig… Men det har varit ett stort orosmoment, speciellt sedan OT inte kunde ombesörja det och doktorn skrev det där med ”allmänsjukvården”. Även om det inte är klart med något på långa vägar så vet jag i alla fall vem jag skall prata med nu…

SÅ HIMLA GLAD!!!

Ny hylsa

Hade tydligen mer i mig att skriva om idag 🙂

Jag fick en ny hylsa nu i veckan. Förhoppningsvis har skelettet ändrat sig färdigt nu och denna avgjutningen blir den som kan gälla ett tag. Tänker fortfarande gå ner en hel del till – ca ytterligare 20 kg – så stumpen lär förändras med. Men om bara skelettet håller formen så tror jag de kan anpassa avgjutningen ganska långt.

Nya hylsan känns riktigt bra. Lite rymlig kanske (har ju tappat vikt sedan avgjutningen gjordes) men samtidigt tät nog för att vara ett tag. I nederdelen inuti var den lite väl avsmalnande, konisk så benet blev lite hoptryckt och gjorde ont efter en dags arbete.

Jag löste detproblemet med en kudde som jag klistrade längst ned så länge, se bilden nedan.

Fortfarande ont idag efter en halv dag i trädgården. Men inte som igår så det blir nog bättre tills jag är på verkstaden nästa gång.

Ha det gott och njut av solen 🙂

C-Leg, träningslogg

Dyslexi status: ej rättad.

Äntligen har jag min C-Leg igen 🙂 var och hämtade den på verkstaden idag.

Hylsan som satt på den kändes lite obekväm men jag valde ändå att gå med den idag.

Fick konstiga mätresultat idag på båda smart phone, men jag borde ha gått ca 4km med stavar. Pulsmätaren sade ca 600 kcal och telefonen ca 300 kcal. Men de räknar nog inte stavar så det kanske är rätt med 600. Mer ett intresse av funktion än av kcal 🙂

Sade jag att jag har min C-Leg igen!!!

Har funderat en hel del på att lära mig springa, tanken är oerhört lockande. Jag tror alltid jag har sökt mig till saker som gör att jag kan ”flyga”. Med flyga i detta sammanhanget menar jag saker jag varit förhindrad att göra och som gör att jag känner att jag kan röra mig fritt. För ett år sedan innefattade detta även att gå kortare sträckor eller att kunna klippa gräset utan skavsår. Men nu när jag känner att jag börjat ”återerövra min gång” så känns springa ett naturligt nästa mål.

Faktum är att när jag går långt (och slår tidigare distans) nu så går jag längre än jag någonsin kunnat i mitt liv, det tycker jag e hur coolt som helst.

Läste om en kille som springer på samma knä som jag har 3WR95, från Otto-Bock.

Bild från http://ottobockus.com/cps/rde/xchg/ob_us_en/hs.xsl/41337.html
Samt med Flex-Run with Nike Sole från Össur.
Bild från http://www.ossur.com/?PageID=16652

 

Jag har skickat en fråga till ortopedteknikerna för att fråga vad de tror om utrustning för att jag skall kunna springa.

Nej nu behöver jag lite sömn, hadde massor med idéer för inlägg idag men det får bli till en annan dag 🙂