Orättvist… gnäll..

Dyslexi status: ej rättad.
Måste få gnälla lite…
Jag hade bara en planerad vecka semester detta året, skulle åka till Västervik med min fru, barn och några kompisar och deras familjer. Sett fram emot det länge… och jag måste ju säga att jag tränat både ihärdigt och bra för att kunna vara mer aktiv. Både för min egen skull och barnens.
Allt började suveränt.. men när jag vaknade på morgonen efter vi kommit dit så var stumpen svullen och jag hade fått en stor finne mitt på ”trampdynan”… naturligtvis vägrade jag sitta och ta det lugnt… vi hade ju planerat utflykter vilket innebar att jag gick hela den dagen… äventyrsbanor och allt som barnen skulle testa… vi hade faktiskt riktigt trevligt men mot slutet av dagen var jag tvungen att knapra värktabletter för att över huvud taget hålla humöret uppe. Kompisarna märkte att jag var sammanbiten… men jag var i alla fall inte på ”för” dåligt humör. När vi kom hem på kvällen punkterade jag ”finnen” och lät den blöda ut ordentligt. Samma på morgonen när jag vaknade innan jag tog på mig benet igen… det är enda sättet jag vet som kan ge en snabb lösning och nog fungerade det… hade mycket mindre ont de kommande dagarna som innefattade bland annat en dag på Astrid Lindgrens Land.
Jag är glad att jag inte blev sittande, för jag hade ju inte rullstolen med mig men samtidigt tycker jag livet ibland är oerhört orättvist. Här har jag tränat dagligen och med väldigt lite problem allt som allt och så när det väl gäller för lite äkta livskvallitet så skall man gå och ha ont… skit är det!
Men vi hade iaf på det hela en bra semestervecka och valde i slutet på veckan att ta det lite lugnare än kompisfamiljerna med utflykterna och hyrde istället båt att fiska med. Något som barnen visade sig uppskatta lika mycket… lära sig köra båt och fånga fiskar samt tillaga dessa 🙂
Hoppas resten av sommaren blir en riktig lyxsommar.