Tänkte jag skulle ta och uppmärksamma er på en mycket inspirerande kvinna när det gäller att som amputerad klara av hinder i livet. Dessutom har hon tagit tillvara på sina tankar om sitt liv och håller idag väldigt inspirerande föredrag om sina upplevelser.

Jag är normalt lite tvådelad till frågan om det är bra att bara framhålla det bra och blunda för det besvärliga i livet. Som vi ofta gör med personer som Aimee Mulligan och Oscar Pistorius. Vi framhåller det som är bra och hur inspirerande dessa personer är. Helt plötsligt möts andra handikappade av en oförståelse för vardagliga problem och blir nekade t.ex. parkerings tillstånd med motivationen att idag kan ju t.o.m. amputerade springa OS. Jag efterlyser en mer nyanserad media bild. Men detta betyder inte att vi inte skall låta oss imponeras av både dessa och andra amputerade som gör tokigt bra saker.

En rolig personlig sak är att Aimee och jag har varit handikappade precis lika länge, hon föddes visserligen med det men har då varit amputerad sedan 1976.

Dessa är mina favorit videos
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=dTwXeZ4GkzI]

Två härliga citat från denna video:

Amputee, Disabled … The only real and consistent disability I have had to confront is the world ever thinking that I could be described by those words. – Aimee Mullins

Amputerad, funktionshindrad… Det enda riktigt konstanta handikappet jag har fått brottas med är att man världen över trott att jag kan beskrivas med dessa ord.

Aimee Mullins doktor som förlöste henne:
I had to deliver the bad news that you would never walk, never have mobility like others or a life of independence. And you have been making a lair out of me ever since.

Jag var tvungen att leverera beskedet att du inte skulle kunna gå, aldrig kunna röra på dig normalt eller kunna leva självständigt. Sedan den dagen har du gjort mig till en lögnare varje dag.

Film nummer två:

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=JQ0iMulicgg]

Man blir nästan tårögd när man ser och hör henne berätta ibland, och vi skall vara glada för personer  som sätter fokus på vår grupp av handikappade. Samt inte mindre viktigt ger oss förebilder och en genuin känsla att ingenting är omöjligt. En sak hon berörde i den första videon är att barn inte förstår och därmed inte accepterar att de är handikappade. Detta var nog till vissa delar sant för mig också när jag var liten. Jag visste att jag var annorlunda men såg nog mig själv som betydligt mer normal än omvärlden gjorde.