Blandat… Uppdateringar och glömt..

Dyslexi status: ej rättad.

Hur långt gick jag då… Med Genium.. Jag lyckades få ihop 45 000 steg dvs. 90 000 om man räknar två ben. Riktigt stolt över det trots att jag inte nådde målet. Med tanke på att låneleden i sig bara gått 110 000 steg sedan Januari när jag fick den.

Axeln… Efter bedövningen släppte kändes det om om jag hade varit med om en boxningsmatch… Axeln i sig kändes bra men med fläskläpp, med tandmärken, rejält ont i nacken och yrsel/ illamående som satt i kändes det inte skoj. När jag ringde till sjukhuset för att höra vad som hänt mig under operation… så bara skickade de mig mellan avdelningar i växeln, med meddelande typ… Det är inte vi, det får du fråga läkare… Jag bara opererar du får fråga narkos… Etc.

Det hala gjorde mig bara ännu mer orolig och jag började inbilla mig att de tappat mig… Då de fortsatte nolla mig fram och tillbaka ringde jag för att få någon annan att kolla jag var ok till vårdcentralen… De tyckte jag var löjlig… Det var klart att inget hänt mig… Och det visste min själ de… De hade mycket mer erfarenhet än mig…

Det hela var riktigt surrealistiskt och jag blev bara mer orolig… Som tur är har jag en mycket kunnig läkare som är kompis och som jag kunde ringa. Han förklarade att inget av symptomen var konstiga. Eftersom de gör operationen med mig sittande och då jag intuberas… Så måste de böja nacken bakåt i en onaturlig ställning, detta tillsammans med att läppen kan koma i kläm och att man ofta biter till i slangen… Det gjorde att allt var naturliga symptom.

Så tråkigt att ingen annan bara kunde förklarat detta för mig istället för att bolla runt mig och kalla mig löjlig.

Nu ringde faktiskt Operationsläkaren lite senare och frågade om jag fått svar, samt sade att de gärna ville kolla upp mig om jag hade fortsatta problem nästa vecka.

Jag bara tänker att så mycket oro som kunde undvikits med raka svar och ansvarstagande.

I övrig känns faktiskt axeln riktigt bra och rörlig… Gör ordentligt ont ibland, men som doktorn sade innan operation.. Inget jämte annat jag varit med om 🙂

Försöker hoppa över smärtstillande så mycket jag kan så jag känner hur mycket jag kan pressa användandet… men äter när jag behöver vara trevlig :)… Skall va med barnen och så.

Idag gjorde jag dock en ogenomtänkt miss… Tänkte jag kan ju fortfarande gå/vandra med axeln så jag fick med min syster på att gå lite Skåneled. Sällskap och som bonus någon som bär åt mig när jag inte kan ha ryggsäck. I vilket fall noterade jag inte att jag fick skav förrän det var för sent, förmodligen pga smärtstillande. Hade jag känt av det som jag brukar hade jag kunnat ändra lite på liner och så… Men men… Vi fick bryta efter dryga milen vilket är en ok sträcka i alla fall.

Lyckades komma upp i världsrankning av ca350 av 5000 vandrare på runkeeper… Vet inte vad det är värt men nog är det lite uppmuntrande 🙂

Just det… Min C-Leg började knaka och knäppa oroväckande så trotts att den är nyservad har jag nog lyckats slita sönder något igen.