Träning, skav och annat.

Dyslexi status: ej rättad.

Det var ett tag sedan nu så jag kände att en uppdatering var befogad. Allt är fortsatt riktigt bra och jag har inte mycket att anmärka på just nu.

Axeln verkar läka bra och jag har inte mycket ont av den alls, igår provade jag att träna den… Vanligt pass men med färre eller inga vikter och färre repetioner. Var märkbart svagare i armen men det betyder nog bara att den behöver läka lite till… Inte blev jag särskilt öm nu dagen efter så jag kan nog köra på mer t.o.m. Har semester en vecka nu så det blir nog efter, om jag inte tar med TRX eller kör crossnature pass.

Gång: jag har nästan lagt om helt till gym nu, dels på grund av att hylsan igen passar sämre (viktminskning/omfördelning) och jag får mindre skav på gåband… Även om det är tråkigare :)

Cykel: har cyklat plant eller fram och tillbaka till gym, men inte vågat mer då jag vill ha kontroll på hur mycket jag anstränger axeln.

Övrig träning, har beslutat att jag åter skall bygga upp en muskelreserv. Dels för att gå ner i vikt i längden, men även för att lättare hålla vikten utan att behöva hålla igen hela tiden. Och dels för att jag faktiskt gillar att träna igen, har kört ca 2t 6d/v nu ett tag och det känns riktigt bra. Så fort axeln e helt ok skall jag köra på ordentligt igen. Tänker variera med gym, crossnature, hijking och kajaking för att inte bli uttråkad. Tänker dessutom träna mer kropps styrka och airobiskt… Än punktträning muskel träningen jag tränade förr när jag byggde.

Protesmässigt:

Just nu har jag mestadels problem med passform och glapp i hylsan som orsakar skavsår. Detta beror på att stumpen fortsätter ändra form med träning och viktförändring.

Jag har även problem med att jag får ont i stumpen då min protes är för styv och stötarna blir för hårda… Hoppas få den nya foten snart… Fattar inte varför sådant skall dröja flera månader :(

Ovan medför även att jag översträcker den friska foten och får ont i tårna då jag försöker kompensera.

Har heller inte fått skyddet till min badprotes så den är fortsatt farlig för barnen när jag badar med dem :( måsta vara ett halvår snart jag väntat på det.

Vet det blev lite gnälligt där men allt i allt fungerar det mesta riktigt bra :) och jag bara längtar till jag kan träna ordentligt igen.

 

Trevlig midsommar på er!

 

Hitta sig själv…

– Hur är det?

– Så himlans bra, kan bara inte förklara hur bra det är!

Så svarar jag på den frågan just nu, och det är verkligen så… Jag kan knappt beskriva hur bra det är just nu och hur ljust allt ser ut. Bekymmersfritt… Nej men för vem är det, det?

Vad babblar jag om… Jo.. Under två år sedan att fall har jag ju haft ont i axeln. Detta har inneburit att jag inte kan sova. Detta i sin tur har gjort att jag varit trött, ofokuserad, apatisk och allmänt inte känt igen mig själv.

Efter så lång tid hade jag börjat tvivla på mig själv… Tvivlat på att jag klarar jobba en hel dag… Tvivlat på att jag kan hålla saker i minnet mer än någon minut… Tvivlat på min koncentration ( som varit ett kännetecken för mig)… Tvivlat på att jag kan vara trevlig i mer än korta perioder…

Jag hade helt enkelt förlorat mig själv i ett stort mörker som jag inte hittade ut ur eller ens såg själv… Djupt va :)

Efter axeloperationen kan jag nu helt plötsligt sova igen… Det är lite lustigt eftersom jag har mer ont nu egentligen, men på något sätt inte samma ont.

Som resultat av att jag kan sova så…

  • Kommer jag upp om mornarna… Utan klocka och är utsövd!
  • Hör barnen och kan hjälpa dem utan att känna mig som en zombie när de vaknar på natten.
  • Minns jag saker i mer än 2sekunder.
  • Jag kan koncentrera mig på saker jag gör utan att hamna på villospår direkt.
  • Jag känner mig trevligare mot familj och vänner… Känner dessutom för att vara social igen :)
  • Ringer folk och pratar med mig igen, ber om råd och hör hur det är… Istället för att prata med frun min… Nog ett bevis på ovan punkt.
  • Jag känner mig genuint intresserad av saker igen… Jobbet… Barnens skola och förskola… IT/Datorer… Att lära mig saker…

Framförallt känner jag igen mig själv igen… Visst jag känner att jag inte är helt i mål men nästan :) det är sååå härligt. Åter känner jag att jag klarar sådant man bör klara igen, och det var länge sedan allt kändes så bra som nu.

Bara ett ganska trevligt problem… Jag får ju inget göra medan det läker… Och detta är så frustrerande… Min fru körde t.o.m. iväg mig från trädgården för att jag inte skulle hjälpa till med rabatterna här om dagen 😐

Men det är ju övergående… Skall bara stå ut i två veckor till (enl läkaren) så får jag hoppas det är läkt då.

Om någon har samma sömnproblem och funderar på den operationen… Kan jag bara rekommendera den… I alla fall som det känns nu… Får ju se hur det känns när jag kan använda armen fullt igen… Samtidigt är redan sömnen värt otroligt mycket jmfrt med andra besvär… I alla fall för mig.

En härlig nationaldag till alla!

Dyslexi status: ej rättad.

Jag tycker det är underbart med en nationaldag. Där vi kan fira allt som byggts upp av våra förfäder under vår 7000 ? Åriga historia. Samt den förankring det ger oss, samhörighet etc.

Men även viktigt att vi tänker på den välfärd och trygghet, som vi byggt upp och att vi har möjlighet att innefatta andra i denna. Ta emot behövande från andra länder, hjälpa dem och ge dem en trygg plats här… Detta är något att vara extra stolt över.

Jag hoppas att ingen av mina vänner eller bekanta låter fula avigsidor som rasism och trångsynthet att besudla det stolta arv vi har att förvalta.

Historiskt, är nationaldagen lite konstigt förankrad… Vi firar 1725 då Gustav Wasa kröntes och därmed avslutade Kalmarunionen. Detta innebär i praktiken att vi firar slutet på en av Sveriges fredligaste perioder och därmed också en av de bästa perioderna för Sveriges folk. Nu är det ju klart att de nya företrädarna för Kalmarunionen var nog inte rätt för någon heller.

Bortsätt från detta tycker jag ändå vi skall anamma att fira allt som vi tycker är bra med vårt fädernesland och vara glada tillsammans med alla vi delar detta underbara land med. Men nog fortsätter jag på skånskt vis att uppstudsigt hurra Dansk lösen (3 hurra) istället för Svensk (2 lösen dubbelt = 4 hurra)… Kanske mer kulturellt, men vist är det också roligt att ibland förstå saker historiskt.

Glad nationaldag alla!

 

Positivt!

Vet ni, ganska ofta känns det som om man bara skriver det negativa, och jag märker det ibland lite på andras reaktioner också. Så jag tänkte att jag skulle skriva om allt jag tycker är positivt också :)

Jag vill ju gärna vara positiv även om jag också vill föra fram sådant som inte är bra i ljuset.

Vi börjar med Genium… Jag tycker den leden på många sätt är lysande, men framför allt är det mycket märkbart nu i efterhand hur mycket bättre än C-Leg den är… Jag snubblar massor med C-Leg, något jag inte tänkt på tidigare eftersom det inte fans något som gick att lita mer på.

Men detta är inte poängen eller det som är mest positivt… Det som är så positivt med detta är att utvecklingen går så mycket framåt rörande hjälpmedel just nu. Det är helt enkelt en mycket intressant tid och framtid för oss amputerade just nu, med massor av saker som händer. Även de andra tillverkarna har mycket intressant på gång. Något annat som är underbart är att de visar ett mycket större intresse av samtal och input direkt med/från oss brukare.

Jag är också så nöjd med min ortoped mottagning just nu, det känns som om de verkligen bryr sig och att vi har samma mål. Med remisserna avklarade känns det som om precis allt faller på plats. Visst jag får nog lugna mig lite med springprotes (axel) och ny protes (semester)… Men allt känns som om det är på spåret och eventuella hinder undanröjda.

Efter axeloperationen har jag också redan kunnat sova bättre igen, mår mycket bättre… Har mer energi.., allt känns mycket ljusare… Äntligen påG tillbaka.

Det går även mycket bättre med träning, och lägre vikt samt ett mer stabilt aktivt liv är inom räckhåll.

Kan jag nu koma igen yrkesmässigt med så ser det riktigt ljust ut ekonomiskt med eftersom båda nu har jobb. Men vi har ju ett barn till på väg så det ekonomiska får nog vänta ett år… Men även detta är ren lycka… Efter allt som hänt är vi snart den familj vi såg framför oss, jag och min fru.

Härifrån har jag följande mål:

  • Satsa och komma på fötter med företaget och få balans i jobbet. Målet är att få upp omsättningen och anställa så jag har fler att dela support och ansvar med.
  • Komma ut mer i naturen med barnen, kanot, fiske, camping och annat bus.
  • Komma ut mer i naturen själv vandring, kajaking, kanoting, fiske mm.
  • Bli seriös med träningen cykling, kajak, gym, crossnature och lära mig springa.
  • Gå ner i vikt, jag ligger nu på ca 116 kg men skall ner till runt 95 kg. Vägde som mest 127 för lite mindre än ett år sedan.
  • Rusta upp trädgård, hus och hem som fallit efter under all otur sista åren.

Det känns så härligt att kunna skriva allt ovan och för första gången på länge faktiskt tro att det kommer funka… Inte bara tro… Övertygad faktiskt.

 

Allt kommer bli så bra :)

Axel, boxningsmatch och sjukgymnast…

Min sjukgymnast och sjuksyster ”skällde” lite på mig att jag måste hålla mig lugn med axeln. Jag måste vila även om jag tål smärtan. Gissar att detta är svårare när man är mer van vid smärta, öven om jag givetvis inte alls vet hur andra upplever smärta. Inte heller upplever jag mig själv som så tålig, det bara känns förhållandevis bra mot vad jag väntat mig.

Min sjukgymnast sade också att det är vanligt att man mår bättre precis efter operationen men att det straffar sig senare om man inte tar det lugnt. Nog känns det mer nu än precis efter men så brukar det vara… Gissar att det är när nerverna börjar läka.

Konstigt, ingen som ringer och talar allvar med en när man käkar chips, godis och glass i soffan… Visst det känns bra just nu men det straffar sig i längden.. Du kommer känna dig tung och slö längre fram.

Jaja, jag får skärpa mig.. Mindre aktiviteter och mer läketid ett tag… Och ville jag träna så kunde jag ju träna benen, inte något jag brukar träna annat än de som halkar efter med protes.

Boxningsmatch, som en bieffekt av min operation kändes det som om jag varit med om en boxningsmatch efteråt. Fläskläpp, smärta i tänder, ont i nacken, huvudverk och yrsel som satt i. Även tandavtryck från övre framtänderna i underläppen och avslagna flisor från två tänder.

Känner mig lite löjlig de flesta symptomen går att förklara som normala utom tänder och läpp men jag vill ju veta vad som hänt mig… Tycker det är konstigt att ingen märkt något under operationen… Läppen måste ju ha blött.

Har ändå varit på möte med dem och de också har bara inställningen verkar det som… att jag är löjlig tills jag tar upp tänderna i alla fall.

 

Blandat… Uppdateringar och glömt..

Dyslexi status: ej rättad.

Hur långt gick jag då… Med Genium.. Jag lyckades få ihop 45 000 steg dvs. 90 000 om man räknar två ben. Riktigt stolt över det trots att jag inte nådde målet. Med tanke på att låneleden i sig bara gått 110 000 steg sedan Januari när jag fick den.

Axeln… Efter bedövningen släppte kändes det om om jag hade varit med om en boxningsmatch… Axeln i sig kändes bra men med fläskläpp, med tandmärken, rejält ont i nacken och yrsel/ illamående som satt i kändes det inte skoj. När jag ringde till sjukhuset för att höra vad som hänt mig under operation… så bara skickade de mig mellan avdelningar i växeln, med meddelande typ… Det är inte vi, det får du fråga läkare… Jag bara opererar du får fråga narkos… Etc.

Det hala gjorde mig bara ännu mer orolig och jag började inbilla mig att de tappat mig… Då de fortsatte nolla mig fram och tillbaka ringde jag för att få någon annan att kolla jag var ok till vårdcentralen… De tyckte jag var löjlig… Det var klart att inget hänt mig… Och det visste min själ de… De hade mycket mer erfarenhet än mig…

Det hela var riktigt surrealistiskt och jag blev bara mer orolig… Som tur är har jag en mycket kunnig läkare som är kompis och som jag kunde ringa. Han förklarade att inget av symptomen var konstiga. Eftersom de gör operationen med mig sittande och då jag intuberas… Så måste de böja nacken bakåt i en onaturlig ställning, detta tillsammans med att läppen kan koma i kläm och att man ofta biter till i slangen… Det gjorde att allt var naturliga symptom.

Så tråkigt att ingen annan bara kunde förklarat detta för mig istället för att bolla runt mig och kalla mig löjlig.

Nu ringde faktiskt Operationsläkaren lite senare och frågade om jag fått svar, samt sade att de gärna ville kolla upp mig om jag hade fortsatta problem nästa vecka.

Jag bara tänker att så mycket oro som kunde undvikits med raka svar och ansvarstagande.

I övrig känns faktiskt axeln riktigt bra och rörlig… Gör ordentligt ont ibland, men som doktorn sade innan operation.. Inget jämte annat jag varit med om :)

Försöker hoppa över smärtstillande så mycket jag kan så jag känner hur mycket jag kan pressa användandet… men äter när jag behöver vara trevlig :)… Skall va med barnen och så.

Idag gjorde jag dock en ogenomtänkt miss… Tänkte jag kan ju fortfarande gå/vandra med axeln så jag fick med min syster på att gå lite Skåneled. Sällskap och som bonus någon som bär åt mig när jag inte kan ha ryggsäck. I vilket fall noterade jag inte att jag fick skav förrän det var för sent, förmodligen pga smärtstillande. Hade jag känt av det som jag brukar hade jag kunnat ändra lite på liner och så… Men men… Vi fick bryta efter dryga milen vilket är en ok sträcka i alla fall.

Lyckades komma upp i världsrankning av ca350 av 5000 vandrare på runkeeper… Vet inte vad det är värt men nog är det lite uppmuntrande :)

Just det… Min C-Leg började knaka och knäppa oroväckande så trotts att den är nyservad har jag nog lyckats slita sönder något igen.

Genium, samtal med Otto-Bock.

Otto-Bock tog kontakt med mig idag om mina funderingar runt Genium, riktigt trevligt att de har ett sådant engagemang. Det var mrT som via min OI bett mig ringa och diskutera mina funderingar.

(Konstigt hur det alltid är svårare att få fram allt viktigt i ett samtal, mycket lättare när man i lugn och ro sitter och dokumenterar sina tankar :) Varför jag hänvisade även hit till min blog.)

I vilket fall så diskuterade vi flera av de punkter jag tagit upp här och vissa trodde till och med mrT att vi kunde lösa. Han var också inne på att byte till Triton foten mycket bättre skulle passa min aktivitetsnivå och skulle skicka delar till min OI så vi kunde prova detta… Dock på C-Leg inte Genium.

När det gällde OPG trodde mrT att jag missbedömde det lite och ifall man gjorde en test enligt följande… Satte en mätpunkt på ena axeln för att mäta hur mycket den rör sig upp och ner i förhållande till att röra sig framåt.. Så skulle man märka att mer energi går åt att färdas framåt än upp/ner rörelsen med OPG igång. Dock trodde han eftersom jag upplevde en kickback att man borde testa justera det lite. Detta hjälper de till med om och när det blir dags så att det blir rätt.

Trapp/Hinder funktionen skulle inte heller påverkas av OPG så som jag upplevt det…och trots att jag bestämt hävdade att jag tränat både mycket och ordentligt trodde mrT att det var just mer träning och att hitta rätt sätt som fattades. Det skulle inte heller behövas så kraftiga rörelser som jag gjorde för att aktivera läget.

Då det gällde mjukvara så fanns det visst buggar som skulle åtgärdas, och mycket av det jag tagit upp låg redan på programerarnas bord att försöka hitta lösningar på. Det var också så att de var tvungna att ta hänsyn till medicinska/kliniska regler i framtagandet av hjälpmedel. Jag förstod att min kritik kunde kännas lite orättvis utifrån det perspektivet. Men de tyckte inte att jag skulle tänka på det utan tog gärna åt sig av kritik och funderingar.

Frigång, mrT trodde att möjligen skulle jag ha en annan inställning på % vinkel. Men det handlar om säkerhet att veta var benet är när man trampar ner. Det som var lite problematiskt här var att det inte gick att ha olika vinkel i olika program, utan det i gåläget var det som gäller. Detta gör att det inte går att ha t.ex. ett program för terräng och ett för kontoret. Lite tråkigt. Andra alternativ var att det fanns ett ”dumt” gåläge som man kunde prova, men det lät inte riktigt intressant heller p.g.a. andra problem. Så att gå med en större vinkel kändes som mitt alternativ.

För övrigt pratade vi om en intressant springfot som manskruvar fast sulan på… Det känns betydligt säkrare än alternativet där det är en slipon, och betydligt bättre än att limma på som jag läst att de gjorde tidigare.

Otto-Bock hade även en springled på väg, utvecklad just för att springa med. Detta är något som saknats hos samtliga leverantörer och något jag tycker är både viktigt och intressant. Inte minst ur säkerhetssynpunkt, och bra att man nu satsar på att även hjälpa oss med ledbehov att springa. Tidigare har jag upplevt att fokus varit på underbensamputerade.

Vidare talade vi om klädsel på badprotes (3WR95) som också var på väg och mrT hoppades verkligen det kom nu under sommaren när man mest behöver det. Anledningen detta är viktigt för mig är inte för att se snygg ut. Utan för att både leden och benet är lätt för barnen att skada sig på när jag badar med dem.

Genium en fantastisk led.

Eftersom jag är som jag är och fokuserar på sådant som kan förbättras eller tänkas om är det också viktigt att skriva om det positiva. Mitt stora problem här är att jag har mycket lättare att fokusera på det som jag upplever som begränsande… inte pessimistiskt men för att jag vill lösa det.

I vilket fall så är Genium verkligen en mycket bra led, och tekniken är oerhört intressant. På samma gång som möjligheterna redan nu, men även med uppdateringar i mjukvaran är enorma.

En sak som mycket tydligt märktes var att Genium var mycket snabbara i sina kalkyleringar och responstider. Detta innebar att den fångade dig direkt när du behövde detta och gav stöd i sådana tillfällen innan du egentligen märkte att du behövde det.

Att gå över från C-Leg till Genium var väldigt lätt eftersom just Genium var så mycket mer responsiv. Att däremot gå tillbaka till min C-Leg var inte en bekväm upplevelse eftersom man så snabbt utan att tänka på det lärt sig lita på Genium’s bättre responstider men även på det stabilare stöd som denna erbjuder. Att gå med C-Leg igen känns fortfarande nu dagar efter som både osäkert och vingligt i jämförelse.

Det är faktiskt mycket intressant att det gick så snabbt att vänja sig vid Genium, men sådan tid att vänja sig tillbaka. Det tyder på att leden är ett mycket bättre stöd än man egentligen upplever den som.

Här kommer vi till något mycket viktigt för de som testar dessa leder för första gången, speciellt med tanke på mina tidigare artiklar. Du som brukare kommer att känna dig motarbetad och hindrad med en intelligent led. Detta får du räkna med, och speciellt är detta sant om du har en fri ointelligent led från början. Dessa leders primära syfte är inte att hjälpa dig bli stålmannen, deras primära syfte är att ge dig en bättre och säkrare gång. När du provar en sådan här led för första gången måste du ha hjälp att få den inställd ordentligt, någon som bedömer din gång går du bättre… vilka inställningar skall du ha?.. etc. Sedan måste du ge allt… tvinga dig själv att gå med leden så mycket du kan även om den känns avig… och anamma och lära dig arbeta med det som känns som begränsande…

Varför?… Jo, helt enkelt för att detta lär/tvingar dig att gå bättre… ger dig en bättre gång och mindre slitage… Du kommer att må bättre, få muskler att klara påfrestningar bättre och få mindre värk och förslitningar… Detta är skitviktigt, speciellt om du är protesbrukare som jag ett helt liv.

Mina slutledningar och kommentarer är inte som en ovan användare, utan som en som har haft dessa leder ett bra tag redan och därmed har ett hum om vilka begränsningar som är bra och vilka som kan tummas på. Men detta kan både vara personligt och något jag har fel angående, och här måste även jag lita på min ortoped ingenjör samt Otto-Bock i detta fall.

När du väl har en intelligent led som passar dig och ger dig en bättre gång, då är det dags att kolla på vilka som ger dig det lilla extra utöver det du verkligen behöver. Här snackar vi om livskvalitet… Gillar du åka skidor kan du välja en led med program/inställningar för detta… ridning, vandring…. Etc.

Nu har jag inga direkta erfarenheter av andra intelligenta leder, dels för att de flesta inte fungerar antingen på grund av min vikt eller på grund av bygghöjd eller något annat. Jag läser dock på så mycket jag kan om de som det finns information på nätet om.

Men av de leder jag har erfarenhet av är Genium i den absoluta toppen av leder, den ger inte bara en bra gång åt brukaren, den ger också väldigt lite övriga nackdelar och den har massor med valfrihet i program. Du har t.ex. 5 stycken program att välja mellan med fjärren. (Läs mer i min artikel om fjärren.)

Snabbt om några personliga fördelar:

  • Batteritid 5 dagar +, jag gillar att campa etc. Batteritiden är en enorm förbättring jämfört med andra leder. Visserligen har Össur så man kan ha med sig extrabatteri, men dessa väger ½ kg och du vill inte öka din packning med 2.5kg+ för en vecka. Du har normalt mer vikt med ändå som protesbrukare.
  • Vattenskyddad, visst som jag nämnt är det inte 100% men det är riktigt bra i alla fall, och som Otto-Bock sagt skall det inte vara problem att vada över bäckar och så. Stänk klarar den bara man inte doppar själva leden kan man doppa foten upp till leden.
  • Fri swing när batteriet dör… du behöver inte längre vara orolig att batteriet dör eftersom leden går att få med lös led som inställning i detta fallet. Det innebär att du kan fortsätta gå med det… möjligen ha med sig en insektsnyckel så man kan få hälen längre fram så att benets låsning kan kontrolleras säkrare i detta fallet.
  • Trapp/slänt bestigning… Denna funktionen är faktiskt även om lite svår att använda riktigt bra. Och nu menar jag för träning, du får äntligen chansen att öva muskler du normalt aldrig använder även utanför gymmet. Nu kan man ju fundera på vad det gör om man inte är bodybuildare men detta är muskler som gör dig säkrare och ger dig bättre kontroll över din protes. Att träna upp dessa kommer ge dig ett bättre liv, så se till att gå i trappor allt du kan :)
  • Sittfunktion, det finns en ny funktion som gör leden fri när du sitter ner, och det känns som en så liten grej men det gjorde saker och ting mycket smidigare. När du skall flytta benet för förbigående, sätta på dig skorna, eller placera foten för att stiga upp… riktigt bra!
  • Varierad gång… jag älskar att kunna gå i olika hastigheter, fattade inte hur mycket jag saknat detta innan jag provade Genium. Det är otroligt… kanske svårt att fatta för andra.. och visst kunde jag innan tvinga fram olika hastigheter… men då var det alltid obekvämt… med Genium var det inte obekvämt.. även om jag visst hade svårt att vänja mig.

Om ni är i den aktivitetsnivå att denna typ av led diskuteras så skall du definitivt prova Genium.

Jag hoppas denna artikel serie varit informativ och att jag visat på att jag vill att utvecklingen skall gå snabbare. Utan att vara för kritiskt orättvis. Samt att det ändå når fram hur fantastisk jag tycker utvecklingen ändå är. Det är en fantastiskt spännande tid att vara amputerad, med den utveckling som är… Det tycker jag verkligen.

Genium, andra reflektioner.

Ok, vi fortsätter med problemen :)

Men först en liten film där allt fungerar ganska perfekt.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=-JQgBvkcG_M&w=400&h=229]

Det ser så bra ut när allting bara fungerar, och jag ville börja att visa denna då jag tror att med en annan fot och möjligen med OPG avstängt kan det vara så här bekymmersfritt.

Men sanningen är nog tyvärr lite mer som följande film:

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=jkifJP8YJwQ&w=400&h=229]

Som ni ser blir det snabbt problem om man har lite mer brådis, eller om OPG hindrar leden från att räta. Jag kan även tala om att det krävs inte många trappsteg innan det börjar göra ordentligt ont i stump, höft och rygg. Det kanske även finns de som tycker jag tränat för dåligt, men jag har gått ordentligt i trappor innan detta och tror inte många hunnit gå mer med Genium på de dagar jag hade på mig. Valde dessutom att ta bilderna sista dagen jag hade leden.

Här kommer även lite bilder…

Altså det är riktigt tråkigt att denna funktionen inte är 100% men samtidigt är det så himla coolt att den finns… Att kunna gå upp i trappor… Förutom den goa träningen är bara sååå häftigt… Typiskt en sådan sak man liksom tänkt man aldrig skall kunna igen.

Så vi var givetvis tvungna att testa på slänten… Här är första försöket som också visar på OPG problemen och problem med extension vid isättning. Men jag har inte testat funktionen i (hal) slänt innan.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=rARyMmOQPBE&w=400&h=229]

Efter lite träning så lyckades vi fånga detta…

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=zh8iBWr3Pw8&w=400&h=229]

Ganska coolt men kanske inget man egentligen använder annat än för träning.

Bilder:

Ok ett annat problem var frigången som blev lägre och lägre ju fortare man gick som det kändes. Helt ok på asfalt eller så, men med minsta lilla hinder, gräs, skor i hallen etc väldigt irriterande.

Bildserien nedan visar hur man knappt får frigång på en vanlig gräsmatta om man går normal promenadtakt.

Jag hoppas detta var en inställningsmiss, och inte hur funktionen var tänkt. Variabel hastighet är jättebra, men den tjänar inte mycket till om jag snubblar på sandkorn :)

Genium… Mjukvara… Tankar…

Dyslexi status: ej rättad.

Kanske hinner jag med detta innan op :)

 

Ok så det här får bli en serie av slutledningar. Jag tänker börja med det som jag upplevde som problematiskt för att sedan avsluta med det positiva. Det är i alla fall planen.

I denna första delen kommer jag att prata om mjukvaran, och även om jag är programmerare och arbetar med datorer och IT så har jag inte någon full insyn i den information och parametrar mjukvaran har tillgång till. Utan ni får anta att jag gissar mycket. Samtidigt vet jag att de har tillgång till exempelvis gyroskop och accelerometer i leden, ger inte dessa tydliga nog mätvärden kanske man skall ha en bättre kvalitet, speciellt i en så kostsam led.

Mjukvaran som jag här börjar med, är det jag är mest besviken på som en ren förvarning. Detta innebär inte att den är dålig… Det är den inte… Bara att JAG tycker man inte ansträngt sig tillräckligt.

Nu låter det som om jag skall vara jättekritisk :) Vi får se.

Otto-Bock verkar tycka att mjukvaruutveckling är alldeles för kostsamt för att vara något som de skall hålla på med. Detta är intrycket jag får utav att prata med dem, de ursäkter de har gällande smartphones och möjligheterna för brukare att själva påverka mjukvara och parametrar i denna. Detta var exakt samma med C-Leg. Och med C-Leg tog det flera uppdateringar innan den började dra nytta av tekniken och faktiskt vara till nytta efter sin potential.

Jag vet faktiskt inte riktigt vad problemet är för Otto-Bock, men en stor del av rädslan som hindrar dem att faktiskt utnyttja tekniken och ge användarna frihet… Tror jag ligger i rädslan att bli stämda för att grejerna inte är säkra nog… Amerikanskt trams…

Trams säger jag… Fast jag vet att dessa lederna till stor del är till för att ge en daglig trygghet. Anledningen till denna inställning hos mig är att lederna har möjligheten att vara så mycket mer för så många fler. Denna rädsla/ovilja att använda tekniken gör att målgruppen blir typ äldre som inte riktigt vågar men vill vara aktiva, eller nyamputerade som ännu inte lärt sig gå med och lita på sina proteser. Men även dessa kommer känna sig begränsade så fort de börjar lita på protesen. Nu kan man ju hoppas att Otto-Bock kommer ikapp med mjukvaran så som de till viss del gjort med C-leg… Det är bara tråkigt att det känns ofärdigt… Och så undrar man ju vad det är för några de provar ut detta på, samt hur engagerade eller vilket ekonomiskt utrymme programmerarna får.

Ok, nu när ni tycker jag är så där otroligt orättvis och inte kommer med något konkret… Så får jag väl erkänna att det är mycket en känsla, men ni skall också veta att den magkänslan har varit med i dator och IT världen under lång tid… Inget av de företagen jag arbetat på hade satsat på mjukvara med denna känslan, då hade man utvecklat själv istället… Önskar jag kunde det… Få specarna, api:er och rätt att knappa själv… När jag snackade sniffa och hacka blev de smått nervösa mina OT/OI :)

Men ovan till trotts finns det konkreta problem att ta upp också.

  • Under tiden jag hade leden slutade fjärren flera gånger att fungera, och man fick ta sig till sin laddare som turligt nog resettade leden på något sätt när man kopplade i och ur den.
  • OPG läget kände inte av lutningar vilket gjorde att i vissa lutningar (plant för mig) stal mer energi från din gång än vad som behövdes. Och därmed motverkade brukarens gång och syftet att vara energibesparande.
  • Inställningsmöjligheterna var fler för brukaren via fjärren… Enormt bra tänkt… Men de påverkade nästan ingenting… Bara ett mycket begränsat omfång som knappt märktes… Inte oväsentlig förbättring men kan definitivt göras bättre.
  • Nedstigningar för trappor och backar verkade helt likgiltig till vilken hastighet brukaren försöker hålla. Eftersom de då skriver att leden skall klara detta, innebär det med all sannolikhet att de parametrarna är för begränsade för att vara till någon nytta.
  • När man begränsar till för programmerade program, är det oerhört frustrerade att man inte kan ändra dessa själv eller få det gjort remote. Jag får normalt komma in ganska snabbt men även att vänta en vecka för att få en felaktig inställning ändrad är riktigt kass. Jag är definitivt av den åsikten att brukare med viljan skall få ställa in sin egen led. Det finns ingen anledning att inte få detta. Man kan ha sparade inställningar att återgå till om det blir fel, eller få en fil från sin OT/OI. Enligt min erfarenhet är dessutom OT/OI inte bättre på att bedöma många av dessa än jag själv… Med en reservation, de kan bedömda att den resulterande gången blir rätt, och det är jätteviktigt för ditt välmående… Då är lösningen att låta patienten ställa in/ändra utifrån en grundkonfiguration till något som känns rätt och sedan säga… Detta känns bra, kan vi ta en tid och finjustera för gångens/slitagets skull… Om man inte ger brukaren tillgång att ställa in leden så begränsar man denna att utnyttja den efter sina förutsättningar… Och större delen av upplevelsen blir att ha en otymplig betongfot inte den befrielse man sett fram mot. Exakt detta problem har jag haft med C-Leg flera gånger… Den blir fel inställd.. Kan vara småsaker…men som gör att man väljer att gå med ett annat ben… Vissa väljer t.o.m. kryckor då benet känns för begränsande… Helt fel när det skall vara tvärt om, men ingen brukare vill känna sig mer handikappade än de upplever sig själva.

    Jag förstår att detta kanske är en väldigt liten del av brukarna som vill ha den kontrollen, men samtidigt har leden potentialen att förbättra livet, höja aktivitetsnivån och livskvaliteten för så många fler om man valde att ge tillgång till detta. Dessutom hade det lett till betydligt mer input, användningsområden och i slutändan en långt bättre led med fler möjligheter. Något som även de som inte vill ändra tjänat på.

  • Att gå upp för trappor och forcera hinder, låter jättebra på pappret. Men för mig var det väldigt svårt att få fram detta läge. Dels på grund av foten (trias) misstänker vi, men samtidigt är den godkänd för Genium. Dels på grund av att OPG motverkar funktionen som inte verkar gå igång om inte leden sträcks ut ordentligt först. Hela denna funktionen borde byggas om för att på ett mer naturligt sätt känna av acceleration och pisksnärt. Dessutom borde extension underlättas i slutfasen av steget, vid hälisättning.
  • Sedan har vi stödet vid stillastående, detta skall låsa leden i ett böjt läge för att ge möjlighet att belasta leden i ett mer naturligt läge. Detta läget fungerar i sig lysande, men släpper vid minsta rörelse. Minsta rörelse som t.ex. När man belastar leden.. Då det släpper 8 gånger av 10… Uppenbarligen inte färdigutvecklat.
  • Backa… Jo leden skall möjliggöra att backa till skilnad från C-Leg som kunde gå in i swingfasen om man trampade på tårna… Tja… Genium är inte bättre än C-Leg, visserligen går den inte in i swingfasen men den ger ingen hjälp att hålla emot heller… Ingen låsning. Och eftersom det är i stort omöjligt att gå på tårna när man backar… Drar något med protes är det nog mest något som är bra på pappret och ingen riktigt provad eller genomtänkt funktion… Borde dock vara lätt att rätta till.

Detta var de exempel jag kunde koma på rakt av… Kanske går in och fyller på efterhand.

Inga av dessa sakerna är heller svåra att rätta till ”tror” jag men samtidigt så tokigt att de nått produktion. Och det är sådant som får en att undra hur detta testas, hur kompetenta de som testar och utvecklar är. Men jag tror mer det har att göra med företagets kreativitet, policy och rädslor att göra.

För min del vill jag ha en led som hjälper mig gå, på alla sätt och i alla miljöer som jag väljer. Givetvis vill jag att den skall vara säker också så gott det är möjligt… Men säkerhet på bekostnad av vilken livskvallitet vill jag skall vara mitt val… Vill jag vara helt säker kan jag ju ligga kvar i sängen.

Jag är onekligen lite trött på att man inte ser och fokuserar på möjligheterna med tekniken, utan bara fokuserar på säkerheten oavsett vad det kostar i frihet. Samt att man inte anammar en nyfiken skaparglädje hos såväl ingenjörer, programmerare och brukare. Vem vet vad leden egentligen kunde bidra till och vara om man inte bara satsade på att den skall vara säker för dem som ”vill” känna sig handikappade.

Nu har jag varit sträng :) oavsett ovan så säger min erfarenhet att Otto-Bock får rätt på detta nu när den kommit ut på marknaden. Nu får ju riktiga brukare chansen att använda, ge input och så vidare. Det är också så att leden börjar generera inkomster och med det kommer viljan och ansvaret att fixa till de fel och barnsjukdomar man inte brytt sig om tidigare.

Genium är på många sätt trots ovan bättre än C-Leg ändå eftersom den tänker så mycket snabbare. Tror visserligen inte det är mjukvaran utan hårdvaran… Men nu tillbaka på C-Leg känns den långsam och osäker i sina beslut och reaktioner… Det finns inga nackdelar med Genium däremot fördelar och ett hopp om att den skall bli mycket mer.

 

Sida 3 av 1012345...10...Sista »